Det rådde konsensus när Internationella olympiska kommittén (IOK) höll ett digitalt koordinationsmöte om Tokyo-OS förra veckan. Åtminstone kring huvudfrågan:
– Det var inga tvivel om att spelen ska bli av, säger Lindberg, generalsekreterare för Sveriges olympiska kommitté (SOK), tillika IOK-ledamot.
Självsäkerheten inom IOK är det inget fel på, särskilt inte med tanke på hur mycket som fortfarande är osäkert. Coronapandemin har ännu inte nått sin kulmen i världen, och många länder upplever nu en andra smittovåg.
– Men det är trots allt tio månader kvar och fler och fler idrottsevenemang äger rum nu, säger Gunilla Lindberg.
– Och tidigare har vi saknat en plan B. Nu har vi plan B, C, D, E och F, som vi kan rätta oss efter utifrån hur det ser ut i världen. Och det är inget som tyder på att vi skulle få en tredje våg. Det tyder ju på att det går i rätt riktning.
Vaccin inget måste
TT: Vilket är bästa respektive sämsta scenario för OS i Tokyo?
– Det bästa vore tävlingar med publik, att alla länder har möjlighet att komma in i Japan. Det värsta vore att inte kunna ha med alla länder, det vore jättetråkigt. Hela grundtanken med OS är att hela världen ska samlas. Men vi ser positivt på det. Redan den här veckan har Japan öppnat för aktiva även från länder som egentligen är stängda.
Publiken blir en knäckfråga, säger Lindberg, som varken tror på fulla läktare eller ekande tomma arenor när först OS (invigning den 23 juli 2021) och sedan Paralympics (24 augusti) ska avgöras.
– Det blir väl något mittemellan, skulle jag tro. Man pratar egentligen inte om tomma läktare. Men det står inte och faller med ett vaccin, för man anser att de testmöjligheter som man behöver kommer att finnas ganska snart.
Utan ett vaccin, och om pandemin kvarstår nästa sommar, får eventuella åskådare förbereda sig på att genomgå coronatester vid ankomst till Japan. Ett positivt test lär således innebära att man inte släpps in i landet, säger Lindberg.
6 000 fler journalister
Utöver publikfrågan handlar mycket om att dra ner på kostnaderna. Det är inte aktuellt att minska antalet utövare eller tävlingar – "det dras inte ner någonting på de aktivas upplevelse", säger Lindberg – men det kan bli begränsningar för andra som planerar att vara på plats. Exempelvis har 6 000 fler journalister sökt ackreditering till OS i Tokyo, jämfört med till sommarspelen i Rio de Janeiro 2016.
– Det är ett enormt medieintresse. Och det kommer inte att bli 6 000 journalister extra, det är helt klart, säger Gunilla Lindberg.
Även sponsorer, och de många transporter som dessa kräver, får troligen finna sig i en avskalad OS-upplevelse. Sightseeingresor som brukar erbjudas idrottarna lär också tas bort, liksom välkomstceremonin vid OS-byn. Inramningarna på tävlingsarenorna riskerar också att bli mindre spektakulära än tänkt.
– Det man tar bort är lull-lullet, som jag brukar säga. Det där extra som man försöker ha under ett OS.
Skyndar på utvecklingen?
Ett mer avskalat, hållbart arrangemang går egentligen helt i linje med IOK:s framtidsplaner för de olympiska spelen. Paradoxalt nog kan coronapandemin därför skynda på den processen.
– Ja, det tror jag absolut. Spelen kommer att bli annorlunda. Men med det säger jag inte att de nödvändigtvis blir sämre, de kanske till och med blir bättre, säger Gunilla Lindberg.
– OS är ett oerhört stort evenemang och det kan inte växa större. Det blir annorlunda spel, men man kanske också lär sig för framtiden. Man har det nödvändiga för det som gör spelen unika, men man behöver kanske inte ha det här extra, som ibland kan kosta på. Det blir ett nytt riktmärke för framtida spel.