Stjärnhästen All In strosar lugnt runt i sin hage på Grevlundagården på Österlen, men kommer till slut fram när Peder Fredricson lockar på honom.

– Vinner man ett EM-guld får man en egen hage, säger Peder Fredricson med ett leende.

Om även hästar njuter av en utsikt så har den 14-årige valacken en fantastisk vy. I öster breder den glittrande Hanöbukten ut sig.

– Vi kan se Bornholm härifrån ibland, nu ser man det hur klart som helst. Det sägs att luften är renare nu. Det känns så i alla fall, men det kanske bara är inbillning. Det kan också vara så att man har mer tid nu att stanna upp och njuta av det, säger ryttarstjärnan och blickar upp i skyn.

"Kaos i hela världen"

Precis som övriga världen har ridsporten fått göra halt på grund av coronavirusets spridning. Fredricson har inte tävlat sedan första helgen i mars.

– Det är en lite konstig situation eftersom det är kaos i världen. Man vet att folk dör i tusental och ekonomin är körd i botten hos många. Den är inte körd i botten hos oss, men vi drabbas ju ekonomiskt. Samtidigt skiner ju solen och det är vackrare än någonsin. Vi har haft tur att ingen nära eller någon i familjen har blivit sjuka än så länge.

Peder Fredricson och hans fru Lisen Bratt Fredricson, meriterad landslagsryttare, köpte gården i Skåne för 19 år sedan. Undan för undan har paret byggt upp en stor verksamhet på runt 35 hektar på den gamla äppelodlingen. I dagsläget har de runt tio anställda.

– Vi har kvar all personal, men har dragit ner arbetstiderna. Som tur var har vi haft några bra år bakom oss. Men vi tar inte in folk utifrån. Jag ska ut och försöka snickra lite i eftermiddag. Det är inte min starka sida, säger han och skrattar.

"Drabbas väldigt hårt"

Till sommaren har det gått tre år sedan Fredricson och All In hoppade hem EM-guldet på hemmaplan i Göteborg. Året innan, sommaren 2016, tog ekipaget OS-silver i Rio de Janeiro. Nu är det ingen som vet när nästa mästerskap eller stortävling blir av.

– De sista fem åren har det ju rullat på varje helg med tävlingar över hela världen. Man har hela tiden varit på väg någonstans och haft flera resväskor packade samtidigt. Nu har jag inte åkt någonstans på flera veckor.

Utan tävlingar finns det inte heller något skyltfönster för potentiella hästförsäljningar.

– Just nu står det ganska stilla på marknaden. Det är ingen som kommer och prövar hästar från andra länder och vi säljer ju nästan bara internationellt.

TT: Vad säger kollegerna i branschen om läget?

– Det är lite blandat. Framför allt är det ekonomin som oroar. Vi har ju utgifter varje dag för hästarna. För de stora stallarna är det tufft. Det finns ju många som har mycket större verksamhet än vad vi har, som bygger på att det säljs några hästar varje vecka för att det ska gå runt. Det är klart att de drabbas väldigt hårt.

Testar nytt

Normalt sett är tävlingarna också referensramarna för all träning. I en symbios skapar de en utveckling.

– Marginalerna i omhoppningarna har blivit så små i den internationella toppen. Du kan inte riktigt träna till dig de marginalerna hemma. Man kan bara förbättra dem i tävling – mot de bästa och på de bästa banorna med de bästa underlagen.

Uppe i stallet sticker Catch Me Not ut huvudet från sin box för att hälsa. Lite längre bort gör Christan K snart detsamma. De båda valackerna är två av Fredricsons främsta topphästar och under det ofrivilliga uppehållet får de testa på lite nya saker som exempelvis klickerträning.

I grunden handlar det om kommunikationen mellan människa och häst, säger Fredricson.

– Pratar man tyska och franska kanske man som människa vill lära sig ett nytt språk. Att kunna kommunicera med ett gäng hästar som man kanske inte kan kommunicera med annars. Få fram några meningar till hästen som man inte kan få fram med traditionell ridning, men som man kan få fram med den här positiva förstärkningen.

"Smartare utveckling"

Han vill inte spekulera i när allt kan komma att bli som vanligt igen och tycker egentligen inte att det är passande att prata om huruvida pandemin kan föra något gott med sig när tusentals människor får sätta livet till och ekonomin går i kras för många.

Samtidigt är det oundvikligt att saker och ting kommer att förändras.

– Med den här pausen har vi plötsligt inget mål och då finns det tid till att reflektera över vad vi egentligen gör, vad vi har gjort, vad vi vill göra och på vilket sätt vi vill göra det. Jag hoppas att vi kan ta oss framåt och få smartare utveckling än tidigare.

Exempelvis kan fler internationella tävlingar samlas under samma period och i samma land eller region samtidigt som den nationella sporten utvecklas, säger Fredricson.

– Vi måste dra ner på transporterna för klimatets och miljöns skull. Det tror jag är superviktigt.

Explosionsartad ökning

Antalet femstjärniga tävlingar har vuxit explosionsartat inom hoppningen de två senaste årtiondena. De riktigt stora pengarna finns i Global Champions Tour, som lockar världseliten i varje deltävling. Något som är positivt för ryttare precis under den absoluta toppen, menar Fredricson.

– Nu när det finns ett större utbud av tävlingar prenumererar inte de bästa ryttarna på nationshoppningar och världscupen. Det öppnar ju upp för andra ryttare, som exempelvis Stephanie Holmén som är här hos oss. Nu får de chansen att visa upp sig och gör de bra resultat kan de kliva vidare.

TT: Tänker du själv på hur länge du kommer att hålla på?

– Jag försöker undvika det, för man måste alltid ha fullt fokus framåt. Man kan inte ha en blick åt sidan om man ska nå målet. Så länge jag tycker att det är roligt, hästarna är i form, mitt team och sponsorerna är med mig och det går bra, så kör jag på full fart framåt, säger 48-årige Fredricson.

"Mer ödmjuk"

Just nu får han nöja sig med att ha fullt upp hemma på Grevlundagården. Fredricson gör sig redo för att rida sin femte häst för dagen. Han hoppar upp på Crusader Ice och värmer upp den nioårige hingsten på den vackra naturbanan uppe i bokskogen innan ett pass tar vid på ridbanan.

– Varje dag är jag tacksam för att vi alla är friska, att vädret är fint och att vi har det vi har här på gården. Man blir lite mer ödmjuk, säger Peder Fredricson.