Den tidigare skidskyttetränaren Wolfgang Pichler föll ihop under en cykeltur i tyska Ruhpolding i oktober. Hjärtinfarkten höll på att kosta honom livet men efter flera dagar i konstgjord koma vaknade han upp.
Cykelpasset var en del av Pichlers nya jobb som talangutvecklare för Sveriges olympiska kommitté (SOK), och tur var väl det. Med fanns nämligen delar av det svenska skridskolandslaget.
– Utan dem hade jag varit död. Om jag hade cyklat ensam hade jag varit chanslös. Det var tufft, jag var död i tre minuter. Och sedan låg jag i koma i tre dagar. Så jag är väldigt tacksam att det gick så bra, säger Wolfgang Pichler till TT.
Skridskolandslagets coach Joel Eriksson körde i en bil bakom när det hände och var en av dem som påbörjade hjärt- och lungräddning i väntan på ambulans.
– Det var jättehemskt. Man förstod inte alls vad som hade hänt och sedan skulle man försöka agera. Man har ju lärt sig hjärt- och lungräddning, men när ska man göra det? Man har inte hamnat i en sådan situation tidigare, säger han.
"Glad att han är med oss"
En som inte var med vid själva tillfället men som ändå berördes starkt var Sveriges nya skridskostjärna Nils van der Poel. 24-åringen har visserligen ett separat träningsupplägg – skiljt från framtidssatsningen med de totalt åtta yngre talangerna – men har ändå tagit del av Pichlers kunnande. Så sent som inför EM var han med på ett läger i Tyskland, som fortfarande pågår under Pichlers ledning, med de övriga åkarna.
– Jag är väldigt glad att han mår bra i dag. Även om vi inte har känt varandra speciellt länge har han betytt väldigt mycket för mig. Jag är glad att han är med oss, säger Nils van der Poel.
Wolfgang Pichler har inget huvudansvar för van der Poels satsning, men har i sin rådgivande SOK-roll nära kontakt med flera ledare och utövare.
– Det finns få människor som har gjort så mycket bra för svensk idrott som Wolfgang Pichler. Och det finns få människor som har ett så stort hjärta för sina idrottare. Jag är väldigt glad att ha fått lära känna den mannen.
– När jag eller min coach har någon fundering så kan vi ringa Wolfgang och bolla idéer. Vi har fört mycket träningsdiskussioner med honom, där han indirekt har påverkat hur träningsprogrammet sedan har utformats. Han har influerat oss, absolut, säger van der Poel.
Tar oväntade vägar
Wolfgang Pichler är också glad att ha stiftat bekantskap med van der Poel, som med flera sensationella resultat har slagit sig in i den absoluta världstoppen. 24-åringen från Trollhättan har gjort sig känd som någon som valt alternativa vägar till framgång – långa träningsuppehåll, fallskärmshoppning och en inte särskilt nitisk inställning till mat – och han har lärt Pichler att det finns flera vägar till Rom.
– Jag gillar honom. Titta på världen i stort, och titta sedan på någon som Nils van der Poel. Att en sådan person går ut och kan göra ett av världens snabbaste lopp, det är underbart att se. Det är fint att se att allt inte är datorgenererat, och att en sådan här person också kan lyckas. Det jag gillar är att han aldrig pratar om pengar som drivkraft, han är en extraordinär person. Han kan bli en superstjärna, säger Pichler.
– Och underskatta honom inte, han tränar oerhört hårt. Jag har nästan aldrig sett någon som tränar så hårt och som är så seriös.
"Jag är i toppform"
Just nu håller Pichler på att avsluta ett fyra veckor långt träningsläger med fyra av skridskotalangerna i tyska Inzell, nära hans hemort Ruhpolding. Förhoppningen är att han ska hjälpa skridskosporten till samma utveckling som skidskyttet hade under hans ledning.
– Det finns 20 OS-medaljer att göra upp om i den här sporten, det är en stor sport som vi borde satsa på. Om fem år (till OS 2026) behöver vi ha fem–sex åkare som kan konkurrera om medaljer. Och det är möjligt, säger Pichler.
TT: Slutligen, hur mår du nu, Wolfgang?
– Jag är tillbaka i toppform. Det kanske är svårt för mig själv att avgöra såklart. Men jag är tillbaka.
– Jag njuter av varje dag och är tacksam för att jag lever. Man tror inte att det går att ändra på personer, men jag har blivit lite mer försiktig nu. Jag tränar sex dagar i veckan och vilar en. Och så har jag börjat med qigong varje morgon. Det hade jag aldrig kunnat tro.