En grupp brittiska forskare vid universitetet i Birmingham har utvecklat en ny teknik som de hoppas ska revolutionera arbetet med huvudskador inom idrotten. I synnerhet inom rugby och fotboll har hjärnskakningar varit ett hett diskussionsämne de senaste åren.

Tidigare i veckan gick till exempel Chris Sutton, tidigare stjärna i skotska Celtic, ut och kritiserade fotbollens makthavare för att inte göra något åt kopplingen mellan demens och professionellt fotbollsspelande.

Fyra medlemmar av Englands VM-vinnande trupp från 1966 led av demens när de gick bort, och legendaren Bobby Charlton, som också var med i det laget, diagnosticerades nyligen med sjukdomen.

Unga rugbystjärnor drabbade

Flera före detta rugbystjärnor, alla under 45 år och redan diagnosticerade med demens, har också gått samman i en gemensam stämning mot Internationella rugbyförbundet, Englands rugbyförbund och Wales rugbyförbund. De menar att sportens makthavare undgått att skydda spelarna från riskerna med hjärnskakningar.

2019 visade också en skotsk forskningsstudie att det var tre och en halv gånger mer sannolikt för professionella fotbollsspelare att dö på grund av neurodegenerativa sjukdomar jämfört med resten av befolkningen.

Den nya brittiska studien, som delvis finansieras av Englands rugbyförbund, säger sig inte ha hittat svaret på problemet. Men man har tagit fram ett instrument som kanske kan hjälpa till på vägen mot en lösning.

Tekniken går ut på att man genom att mäta förekomsten av biomarkörer i ett salivprov ska kunna avgöra om någon har drabbats av en hjärnskakning, skriver The Guardian.

Tre–fem år bort

I dagsläget måste ett sådant prov skickas till ett laboratorium, men inom några år borde tekniken vara redo att tas i bruk också vid sidlinjen, så fort en spelare har skadat sig.

– Jag tror att tekniken kommer att vara på plats inom tre till fem år, säger Valentina Di Pietro, doktor i molekylär neurobiologi och en av huvudförfattarna till studien, som publiceras i tidskriften British Journal of Sports Medicine, till The Guardian.

Även med den här typen av tester kommer det vara svårt att säga exakt vilken nivå av skada på hjärnan en spelare har ådragit sig, enligt studien. Därför blir det också vanskligt att bedöma när det är riskfritt för någon att återgå till spel. Den bedömningen lär även fortsättningsvis behöva göras av läkare, utifrån spelarens uppvisade symptom.

Studiens andra huvudförfattare, professor Antonio Belli, säger dock att elitidrott bara är en av flera möjliga användningsområden för tekniken.

– Det här testet kommer att kunna användas inte bara inom idrotten från amatör- till proffsnivå, utan även inom hälso- och sjukvård och i militära sammanhang, säger Belli.