Lars-Christer Olsson företräder Svensk elitfotboll (Sef), organisationen där allsvenskans och superettans 32 klubbar är medlemmar, och sitter som ledamot i Uefas exekutivkommitté och är dessutom ordförande för den europeiska ligaorganisationen European Leagues.
Han har tidigare varit generalsekreterare i Svenska fotbollförbundet och i Uefa. Olsson är en man med gedigen bakgrund och van vid att manövrera i fotbollens maktcentra. Den här våren har inte varit lik någon annan. På fredag väntar ett nytt besked från Folkhälsomyndigheten om elitfotbollen kan återupptas.
– Jag har ingen förhandsinformation. Diskussionen förs mellan Riksidrottsförbundet och Folkhälsomyndigheten, men jag förutsätter att det blir en bra lösning så att elitidrotten på seniorsidan kan komma i gång, säger Olsson.
Fokus på regelverket
Hans organisation står mitt uppe i hanteringen av en kris som ingen kunde förutse för några månader sedan. Coronapandemins negativa konsekvenser för den svenska klubblagsverksamheten på elitnivå – i synnerhet i de största och mest kommersialiserade sporterna fotboll och ishockey – är omfattande och förvärras ju längre krisen pågår.
Senaste allvarliga larmet kom från Häcken som går mot ett negativt resultat på 40 miljoner kronor i år.
Därför har Sefs fokus helt legat på att skapa ett regelverk som kan blidka Folkhälsomyndighetens krav för att tillåta spel. Enligt Olsson kan elitfotbollen just nu inte göra mycket mer än man redan gjort. Resten är upp till Riksidrottsförbundet och ytterst Folkhälsomyndigheten.
Så sent som i förra veckan kritiserade Olsson RF:s ordförande Björn Eriksson. Nu tonar han ned den kritiken.
– Vi har gått hand i hand på slutet. Det viktigaste nu är att vi löser frågan om att få komma i gång med elitidrotten. Det är inte bara fotbollen. För tillfället är jag optimistisk, säger han.
"Möjligt att de kommer upp"
TT: Har krisen visat att det finns ett behov av en paraplyorganisation för den kommersialiserade elitidrottens aktörer?
– Vi har inte diskuterat i de termerna än för vi har tyckt att de kontakter vi har haft i myndighetssammanhang har fungerat utan en sådan. Vad jag känner till har vi inte fört ett sånt resonemang inom idrotten, inte vad jag känner till i alla fall på fotbollsidan.
TT: Kan frågan bli mer aktuell nu?
– Det är säkert några som har tänkt tanken, men det har inte varit något organiserat resonemang om det.
TT: Skulle du vilja ha en kortare väg mellan elitidrotten och beslutsfattarna i stället för att behöva gå via ett stort organ som Riksidrottsförbundet?
– Frågan aktualiseras just nu, när vi ser vad som händer ute i Europa. Det är mycket möjligt att det kommer upp. Vi tittar på vad som händer i Europa i övrigt, som samordningen av protokollen (fotbollens tillfälliga regelverk under pandemin) där en anpassning skett till varje land. Vi kommer säkert att lära oss av vad som händer i olika länder i relationerna mellan det politiska etablissemanget, myndigheter och idrott.
Vill inte spekulera
TT: Vad händer om elitfotbollen får ett negativt besked på fredag?
– Jag tror inte vi har så mycket behov av att spekulera i det. Vi har gjort så mycket vi kan att vi kan ta de nödvändiga besluten när den tiden kommer.
TT: Ett positivt besked, hur är gången då?
– Då aktiveras frågorna om träningsmatcher, hur svenska cupen ska kunna klämmas in. Spelprogram för serierna finns redan lagda i olika varianter. En komplikation är att vi är beroende av den internationella kalendern och den får vi inte besked om förrän i mitten av juni, efter Uefas exekutiva möte den 17 juni. Då klarnar en hel del.
– Den första delen av programmet kommer att kunna läggas, men vi kan inte fastställa datum för matcher i höst. Vi har ett underlag som klubbarna omedelbart kan ta ställning till.