Förutom Burman har även landslagskollegorna Viktor Thorn, Hanna Falk och Mia Eriksson haft bekräftade diskbråck.

Även Moa Molander Kristiansen har problem med diskarna och sade i veckan till Expressen att karriären är i fara.

Enligt TT:s uppgifter lider dessutom flera andra svenska elitåkare av återkommande ryggsmärtor.

Landslagsläkaren Per "Pliggen" Andersson bekräftar att Sverige tycks vara hårdare drabbat av den här typen av skador jämfört med andra toppnationer.

– Det är friska individer som får problem på ett visst ställe i ländryggen. Det kan vara något i svenska träningsmiljön som är orsaken till detta och den orsaken måste vi hitta. Samtidigt är utmaningen att man måste träna hårt för att kunna åka fort, men göra det på rätt sätt, säger Andersson.

Comeback i helgen

OS- och VM-åkaren Jens Burman opererades för sitt diskbråck våren 2019 och kunde genomföra säsongen.

Men i höstas kom problemen tillbaka. Efter vila och lugnare träning är han nu smärtfri och gör i helgen världscupcomeback i Lahtis.

– Jag har funderat mycket på varför vi i Sverige har drabbats så hårt. Jag har inte hört att många åkare från andra nationer har de här problemen. I Norge har jag exempelvis bara hört att Martin Johnsrud Sundby har liknande problem. Någonting är fel. Då vore det bra med en utredning om orsaken, säger Burman.

Löptränade i tre timmar

Burman tror att hans egna problem beror på fel träningsupplägg.

– Den sommaren när problemen uppstod kunde jag exempelvis ha löpträning tre timmar på förmiddagen, styrketräning på eftermiddagen följt av två timmars stakträning. Totalt körde jag tre pass styrka i veckan. Det blev för mycket, säger han.

När Per ”Pliggen” Andersson får höra detta nickar han bekräftande och säger:

– Här har vi individer som har börjat med styrketräning i senare ålder och inte fått in den rätta tekniken i styrketräningen. Man måste vara utvilad inför ett styrkepass. Trötta muskler klarar inte den hållning som krävs under ett styrkepass.

"Bara flera teorier"

Andersson säger att landslagsledningen tillsammans med det medicinska teamet tittat på frågan, men inte kommit fram till något tydligt svar på varför så många svenska åkare har drabbats.

– Nu finns det bara flera teorier. I dag har vi en helt annorlunda skidåkning jämfört med på Gunde Svans tid. Det är mer stakning, mer explosiva inslag kombinerat med uthållighet, snabbhet och styrketräning. Det är en jätteutmaning att klara den kombinationen och vi måste införa träning som gör att inte åkarna går sönder.

– Nu tittar vi på detta och gör en grundligare utredning kring hur vi ska lösa detta. Men det är en komplex fråga utan några enkla svar.

"Högre farter"

Landslagstränaren Anders Högberg:

– Min teori är att det i dag är högre farter, mer impulser och spurter från tidig ålder. Man är högt uppe i kroppen för att skapa kraft i stakningen och sedan belastas brytpunkten i kroppen gång på gång. Då är det viktigt att man är stark i mage och rygg. Jag tror att ryggproblemen startar när åkarna går på skidgymnasierna och sedan utvecklas i seniorålder, säger Högberg.