13 februari: Damernas sprint

Inför säsongen hade Hanna Öberg aldrig vunnit en sprint. I år inledde hon med två raka segrar och hon har även en andraplats i sprint i vinter. Med hennes självförtroende på vallen och ett snäpp upp i åkningen från i fjol är hon en av favoriterna i varje distans, och det finns fler blågula åkare som kan slå sig in topp tre i just sprint. Skjuter lillasyster Elvira Öberg fullt är hon att räkna med tack vare sin kraftfulla åkning. Kanske till och med med en bom.

20 februari: Damernas stafett

Två segrar och en tredjeplats på fyra lopp. Sverige har petat ner Norge – som vann samtliga stafetter i fjol men i år bara vunnit en och missat pallen i resten – som huvudfavorit i stafetten. Visst finns det andra nationer att se upp med; Frankrike, Tyskland och Ryssland har alla starka lag och vilka som tar hem damstafetten är ganska öppet. Men allt annat än en svensk medalj är ett misslyckande.

18 februari: Singelmixedstafett

Förutsatt att Hanna Öberg och Sebastian Samuelsson kör samtliga VM-distanser, precis som de gjort de senaste två åren, är den relativt nya distansen en bra medaljchans. Både Öberg och Samuelsson har tagit kliv i åkningen den här säsongen och båda är stabilare än någonsin på skjutvallen. 2019, när singelmixedstafett gjorde debut på VM, tog duon brons – i fjol hamnade de precis utanför pallen på en fjärdeplats. Dags att kliva upp på pallen igen?

16 februari: Damernas distans

Hanna Öberg är OS-mästare och tog även VM-guld i distans 2019. På VM i fjol blev hon fyra efter två kant-ut-bom och man kan nog räkna med att 25-åringen är sugen på att återerövra tronen som den främsta distansåkaren. Skyttet betyder mer i distans än i de andra loppen vilket gör att den passar Öberg, som gång på gång visar en imponerande kyla i avgörande lägen på vallen.

12 februari: Herrarnas sprint

Både Sebastian Samuelsson och Martin Ponsiluoma har varit på pallen i år. I Kontiolax som tvåa och trea just i en sprint, och prickar de formen på VM har de chans att ta medalj. Samuelssons skytte håller en hög nivå i år – precis som Ponsiluomas åkning. Om Samuelsson hittar tillbaka till åkningen han hade före jul, och Ponsiluoma hittar stabiliteten i framför allt sitt liggande skytte kan det bli riktigt bra. Sprinten är troligtvis Ponsiluomas bästa medaljchans, för Samuelsson är jaktstarten en kanske ännu bättre möjlighet – men då krävs ju åtminstone en hyfsad placering även i sprinten.