Han skulle ha varit på landslagsbasen utanför Dublin nu och förberett spelarna inför EM-premiären mot Spanien i Bilbao på måndag.

I stället sitter Daniel Ekvall på ett utefik och pratar om "vad spelarna kallar världens längsta försäsong" och om vikten av att "hålla motivationen uppe" hos de spelare i IFK Norrköping han träffar ungefär en gång i veckan.

På söndag börjar allsvenskan. Två och en halv månad försenad. Utan publik, under hårt reglerade former för att undvika smittspridning. 16 klubbar går direkt från träning in i skarpt läge, utan träningsmatcher bakom sig.

En ny ovisshet

Ovissheten kring säsongsstarten är skingrad, men en annan ovisshet har trätt in. Spelarna vet inte riktigt hur bra de är på att spela fotboll just nu och tränarna är osäkra på den kollektiva prestationsförmågan.

– Nu börjar det från noll. Därför tror jag att det är jätteviktigt både som spelare och ledare att inte ryckas med för mycket känslomässigt av resultat utan jobba vidare med sitt arbetssätt. Det är aldrig bra att bli för mycket resultatmässigt påverkad, men det kanske är extra viktigt nu när man inte spelat matcher på länge, säger Ekvall.

Ett 20-tal spelare i en allsvensk trupp är också ett 20-tal olika individer, som reagerar på olika sätt i en helt ny situation.

– Så är det. Vissa har kanske känt större oro för smittan, men också för framtiden. Vad händer med kontraktet? Och så vidare. På andra sidan av skalan har spelare haft mera tid med sina familjer och på så sätt, konstigt nog, mått bättre under en kort period. Det är viktigt att framhålla att vi är olika och reagerar olika.

"Känner sig trygga"

TT: Har någon spelare uttryckt oro för att träna och snart spela?

– Jag upplever att alla spelare känner sig trygga att komma till träningen. Jag har inte hört att någon vägrat träna, men vi får ha respekt för att det kan finnas släktingar i riskgrupp som vi inte känner till. Att vara lyhörd som ledarteam är så klart viktigt.

TT: Hur förbereder man spelarna mentalt för att spela inför tomma läktare?

– Det ska bli spännande att se hur de hanterar det. Vi ska inte bli alltför teoretiska men man pratar om begreppet att vara psykologiskt flexibel. Förenklat är det att oavsett känslor, tankar och yttre omständigheter ha fokus på att göra det som är viktigt. Vad ska känneteckna mig på planen? Hur ska jag ha fokus utan att få energi från publiken? Hur kan vi i laget hjälpa varandra? Det kanske blir än viktigare nu.

– Alla spelare kommer att sakna publiken, men det kan också finnas spelare som tycker att det är skönt att spela ett tag utan publik. Några kommer att ha jättesvårt att tända till.

Fler byten lyfter motivationen

Beslutet att införa fem byten ser Daniel Ekvall som spännande ur ett psykologiskt perspektiv.

– Det ger möjligheten att hålla fler spelare i truppen motiverade en längre tid. Det finns fler chanser att komma in, matcherna kommer tätare. Det borde öka möjligheterna att fler spelare ser chansen att få speltid, vilket gör att motivationen hänger i längre.

TT: Och motsatt ökar risken att bli utbytt...

– Det är sant. Då kanske man får avdramatisera det här med byten. Ett tidigt byte kanske inte är så farligt för det är en del i en plan när det är tre matcher på en vecka. Blir du utbytt i 60:e minuten, ta inte så allvarligt på det, för det ingår i en större strategi.

Den kraftigt försenade säsongen har haft sina fördelar, trots allt.

– Det är många spelare som passat på att utveckla sig på andra sätt. Det kan vara annorlunda styrketräning, se matcher man spelat för att lära sig nya saker. Det har varit en period som gör att fler spelare är bättre fysiskt förberedda nu än de var när det skulle ha börjat. Det har också varit en period där spelare har reflekterat över frågan "Varför spelar jag fotboll?"

– Många människor har reflekterat över vad som är viktigt i livet. Hur vill jag leva mitt liv? Hur vill jag prioritera min tid? Vad är meningsfullt?

En tid för reflektion

Ekvall menar att det är tankar som slagit rot även hos spelare.

TT: Tror du att det kan göra dem till bättre fotbollsspelare?

– Det tror jag. När man funderar kring de frågorna tror jag också att det innebär att man funderar kring fotbollen. Varför går jag och tränar? Varför spelar jag fotboll? Vad ger det mig? På lång sikt är det en bättre form av inre motivation som driver fotbollsspelandet, att själva aktiviteten i sig ger mig så mycket att jag vill hålla på, att det inte bara är yttre belöningar utan att det är genuint kul att komma och träna och träffa mina lagkamrater. Jag tror att den här perioden har fått en och annan spelare att tänka i de banorna.

TT: Kan det motsatt också vara så att en och annan märker att saknaden inte finns där och att det kanske är dags att göra något annat?

– Så skulle det också kunna vara. Det kanske är så att några enbart drivs av att spela matcherna och då kanske man har haft det tufft den här tiden.

– Den här perioden har nog fått många att tänka till. Livet har pausats. Det har varit en tid för reflektion. Det kanske går att skruva på saker, som spelare, ledare och som människa för att må bättre över tid. Det är hemskt med pandemin och att människor dör men vi kanske också har uppmärksammat saker som får oss att må bättre och bli mer motiverade och effektivare i vad vi gör.