Det var inte så att damerna helt förbisågs när pressutskicket om planerna på en ny superliga slog ner som en bomb i mitten av april.
Men inte långt ifrån.
"Så snart det är praktiskt möjligt efter herrarna, kommer en motsvarande damturnering också att lanseras, för att hjälpa till att lyfta fram och utveckla damsporten", var allt som stod.
Den tidigare tyska landslagsstjärnan Nadine Kessler är chef för damfotbollen på Uefa. Lika glad som hon är över att planerna på ligan snabbt skrotades, lika irriterad blev hon när hon såg de deltagande klubbarnas styvmoderliga behandling av damfotbollen.
Skrev öppet brev
I ett öppet brev konstaterade hon att planerna, om de gått i lås, hade kunnat få förödande konsekvenser för damsidan.
– Så det märktes att jag inte blev glad?, säger Nadine Kessler när hon ska kommentera sitt utspel.
– Det fanns flera anledningar till att jag inte var förtjust. Först och främst uppskattade jag inte att vi bara nämndes i en bisats, ungefär ”… och så gör vi samma sak på damsidan om det fungerar för herrarna”. Om man hävdar att man bryr sig om damfotboll så får man i så fall ta fram en likvärdig plan.
Hon tror att en utbrytarliga på damsidan hade varit en om möjligt ännu sämre idé än för herrarna. För även om alla de tolv inblandade klubbarna – Milan, Inter, Juventus, Atlético Madrid, Barcelona, Real Madrid, Arsenal, Chelsea, Liverpool, Manchester City, Manchester United och Tottenham – gjort mer eller mindre rejäla satsningar på damsidan de senaste åren, är det inte några pionjärer det handlar om.
– Även om det är bra att fler herrklubbar investerar i sina damlag så finns det samtidigt en historia inom damfotbollen som man inte kan nonchalera. Jag tänker på era klubbar i Sverige, jag tänker på klubbar i Tyskland och på klubbar i Frankrike. Vem hade haft en tanke på att bjuda in Rosengård, Wolfsburg eller andra klubbar som haft stor betydelse för Champions Leagues och den europeiska fotbollens utveckling? Det är inte okej att skapa ett system som nästan ingen kan sikta mot.
Beroende av herrarna
Det är också viktigt att damfotbollens företrädare tar ton i sådana här frågor, säger hon. För det som på ytan ser ut som en angelägenhet främst för herrfotbollen, påverkar även andra.
– Det är dags att vi oftare luftar vår åsikt i sådana här frågor. För det här handlar inte bara om en superliga kontra herrarnas Champions League. Det här är en fråga om hela systemet, och vi ingår i det systemet. I princip allting vi gör finansieras fortfarande av pengar som kommer från herrturneringar.
Desto mer tillförsikt känner hon när hon tittar på damernas Champions League-turnering, som står inför flera förändringar till nästa säsong. Gruppspel införs för första gången, liksom fasta matchdagar.
Uefa har även mer än fyrdubblat prispengarna, till motsvarande runt 243 miljoner kronor. Alla klubbar som når gruppspelet tilldelas minst 400 000 euro, drygt 4 miljoner kronor, vilket är fem gånger så mycket som en plats i åttondelsfinalen gav i år.
Det är fortfarande milsvida från de astronomiska summorna på herrsidan, men den jämförelsen är inte rimlig att göra, säger Kessler.
– Vi måste vara realistiska. För om man tittar på de summor det handlar om i damernas Champions League nästa år – det saknar motstycke på klubbnivå på damsidan oavsett sport. Förutom de största landslagsturneringarna är det de högsta bonusarna man kan få i någon tävling.
– Och man kan inte jämföra rakt av med herrarnas Champions League. Den kommersialiserades redan på 90-talet. Vi måste i stället fokusera på att visa att det finns ett kommersiellt värde för damidrott och damfotboll.
Nytt tv-avtal
I det nya formatet ingår också en centralisering av sponsor- och medierättigheter för gruppspelet och framåt. Ett historiskt nytt tv-avtal är på gång, och tänkt att offentliggöras inom kort.
Det vore ett otroligt viktigt steg, säger Kessler. Fram till nu har klubbarna själva ägt rättigheterna till sina matcher i turneringens första rundor, vilket har lett till en radda olika lösningar – om matcherna alls har sänts. För fans har det inte sällan inneburit en hopplös jakt i djungeln av obskyra (och olagliga) strömningssajter för att kunna följa sitt lag.
Kessler minns själv när hon var aktiv, och hur frustrerande det var för familjen att inte kunna se hennes matcher.
– Det är något som måste förändras. Även den här säsongen har klubbarna själva haft ansvaret att sälja rättigheterna till sina matcher. Det har gjort att vi inte haft möjlighet att styra det. Därför måste koordineringen och centraliseringen av sändningsrättigheterna ändras, det är den enda tänkbara vägen framåt.
TT: Varför är det så viktigt?
– Om man får möjlighet att följa sporten och se alla de här otroliga idrottsutövarna … det är viktigt så att ni journalister ska kunna skriva om det, så att familjer ska kunna följa matcherna, så att en förälder ska kunna tänka ”det där kan vara min dotters framtida yrke”. Och för att den där flickan ska få känna ”jag vill bli som dem”.