Det har gått drygt en vecka sedan det hyllade landslaget lämnade VM i Egypten med silvermedaljer i bagaget. 34-årige Palicka spelade finalen mot Danmark med en sargad kropp och sade efteråt att han räknade med att bli borta från spel ett tag.

Magnetröntgen

När TT nådde "Palle" i Tyskland på måndagen hade han lite klarare besked om skadan som han ådrog sig i VM-semifinalen, även om han fortfarande inte vill säga exakt vad det rör sig om.

– Jag var faktiskt på en magnetröntgen i dag och har fått svar på vad det är. Det är en problematik som jag har haft tidigare i min karriär. Jag vet vad det handlar om och tar det lite dag för dag, så får vi se vad som händer. Men jag vet inte själv när jag kan spela igen, säger han.

– Kroppen behöver läka och det hoppas jag att den gör fort.

TT: Hoppet lever om spel i OS-kvalet (12–14 mars)?

– Ja, det lever. Om Glenn (Solberg) tar ut mig och kroppen är hel så är jag redo för OS-kval. Det hoppas jag. Om allt går som det ska, normalt sett, så ska jag vara frisk då, säger Rhein-Neckar Löwen-proffset som i VM togs ut i allstar-laget.

Palicka vill gärna förtydliga att han aldrig hade spelat VM-finalen om han inte kände att han kunde ge max. Och med lite distans till finalförlusten har han redan kunnat börja njuta lite mer av framgångarna under veckorna i Kairo.

– Det var väl andra eller tredje dagen hemma som jag vaknade och tittade på silvermedaljen med ett leende, säger han.

– Jag tror att det här lagets personlighet syntes genom rutan och gav lite glädje i de här svåra tiderna. Det var en jävla härlig känsla att få vara med i ett sånt lag.

"Blir en tomhet"

Någon gång framöver hoppas han också att succélandslaget, som flög till Frankfurt på natten direkt efter finalen, får göra ett riktigt VM-bokslut.

– Efter en månad tillsammans blir man som en familj, man lever så tätt tillsammans och sen "boom" – så är allt borta. Det blir en tomhet, säger han.

– Synd att vi inte fick en avslutning, men det här laget får ta igen det när coronan tillåter. Ta en öl tillsammans, käka en middag och snacka igenom det som hände.