Det är onsdag eftermiddag. Platsen är Silverdalen, som var ett superstarkt bandyfäste för många herrans år sedan.
Det är här som Daniel Skoog just nu tillbringar sina dagar, på jobbet. Och vad kan passa bättre än att snickare Skoog är i färd med att renovera och fixa till ett stiligt hus, i rött och vitt. Det är Målilla GoIF:s färger. Klubben som 27-åringen är starkt förknippad med, trots att hans hjärta också klappar en del för Hammarby IF, men det i helt annan kulör.
Daniel Skoog är något så udda, eller vad vi nu kan kalla det, som tränare i ortens bandylag och tränare i fotbollslaget. En tuff kombination att matcha månne...?
– Haha, jag är tillbaka på ruta ett kan man säga. Sambon är kanske inte alltid helt nöjd med att jag kombinerar idrotterna, särskilt inte nu när vi har hus och två små barn. Jag känner att det ibland blir lite svårt, men jag kör på ett tag till.
Skoog är ny som huvudtränare den här säsongen – och tja, det går inte direkt att klaga på utfallet så här långt.
– Det har gått bra, säger han och vi skymtar ett leende.
Målilla har skaffat sig ett guldläge att ta hem division 2 Småland. Med två omgångar kvar att spela har laget tre poäng tillgodo på tvåan Nässjö U. Vinst hemma mot Fredriksberg på fredag och det är klappat och klart. Rödvitt vet heller inte hur det känns att förlora. Utöver två oavgjorda kamper, har laget vunnit rubbet hittills.
Vad är förklaringen till framgången?
– Klart att det har betytt mycket att så många kommit tillbaka till klubben, däribland jag själv. Sen har du Oskar Nilsson, Alexander Nelson och till viss del även Eric Sundberg och Eric Karlström. Många av oss har spelat tillsammans sedan pojklagen och det betyder förstås ganska mycket. Vi känner varandra väldigt väl. En annan sak är att vi "hänger" i bra på träningarna och har roligt tillsammans.
Vad har du bidragit med som tränare?
– Nämen, jag har försökt plocka saker och detaljer som jag tyckt varit bra från tidigare tränare. Jag kan väl också tycka att jag är ganska bra på att kommunicera och jag försöker lyssna och prata mycket med de yngre killarna.
Rent spelmässigt lyfter Daniel fram farten i spelet och att många är delaktiga i uppspelsfasen som två viktiga byggstenar i sättet att spela.
Är du nervös?
– Eh..., nej det kan jag inte säga. Det tror jag inte de andra i laget är heller. Vi vet vad vi kan och förhoppningsvis ska göra. Sedan vet man aldrig. Saker och ting kan låsa sig, men jag tror inte det.
Det blir guldhattar på fredag kväll alltså?
– Haha. Jag hoppas det. Vi har ett jäkla bra läge och hur det än är så är det inte så många gånger man har chans att vinna en serie. Vi ska göra allt vad vi bara kan.
Daniel Skoog har inte en aning om champagnen redan ligger på kylning. Det överlåter han i så fall till andra. För hans och lagets del är det fullt fokus på matchen. Motståndarna kommer från Blekinge (!). Fredriksberg har sin hemvist i Ronneby.
Bandy och Blekinge låter på förhand kanske inte som den mest perfekta kombinationen, men faktum är att Fredriksberg besegrade Skirö B med 12–3 senast och Vetlanda med 5–1 innan dess.
– De har blivit bättre på slutet, men det har vi också, säger Daniel. Jag tror vi vinner med 8–2, säger Målillas succétränare självsäkert.
Fredag kväll kan bli en kväll att minnas. Som den kväll där Målilla GoIF för första gången sedan 1990-talet fick fira en serieseger.
Fem frågor:
• Vad är det bästa med Målilla GoIF?
– Gemenskapen. Det är alltid glatt och en glädje att komma till match och träning. Sen finns det ett stort engagemang.
• Du är en duktig fotbollsspelare. Varför har du aldrig testat spel någon annanstans?
– Ja, du. Det har väl med klubbhjärta att göra. Sen när jag var yngre så kände jag att man kunde/borde spela högre upp med Målilla. Men så har det inte blivit riktigt. När jag gjorde mina första träningar med seniorerna spelade A-laget i Elitfyran och var bäst i kommunen.
• Bandy eller fotboll?
– När jag var yngre brann jag mer för bandy, men nu är det lika roligt. Jag kan inte välja.
• Hur firar ni ett serieguld?
– Vet faktiskt inte, men jag antar att det blir i Målfabriken.
• Ni är tre bröder (Niclas, Daniel och Marcus) som alla är hårt engagerade i idrott. Vem av er är den bäste idrottsmannen?
– Jag är bäst...haha.