Det var i somras som Truls Möregårdh, 21, under en intensiv vecka lirade i den kinesiska superligan. Svensken – som därmed blev blott den åttonde europén att spela i ligan sedan 2001 – tvekade aldrig när han fick förfrågan.
– Jag tror att jag sade till arrangörerna några gånger per dag att jag gärna vill spela där nästa år igen. Då hade vi inte ens börjat spela, säger Truls Möregårdh och skrattar.
Möregårdh var uppsatt som singeletta i sitt lag. Han vann sju matcher och förlorade sex.
– För att vara det första året är det nog en av de bättre matchkvoterna som en utlänning har haft, så det är jag nöjd med.
Pressade världstrean
Han pressade exempelvis världstrean Ma Long (två OS-guld och tre VM-guld i singel) till skiljeset och föll med 1–3 i set mot världsettan Fan Zhendong (två VM-guld i singel).
– Till och med de sämsta kineserna i ligan slog ju både Ma Long och Fan Zhendong. Alla är riktigt bra i ligan. Slutar man fokusera en boll börjar man förlora matchen. Det var tufft för både huvudet och kroppen, men samtidigt riktigt utvecklande. Det gäller även att vara hård mot sig själv – få en känsla för vad man måste bli bättre på, säger Möregårdh, som tog VM-silver 2021 efter finalförlust mot just Fan Zhendong.
Dessutom fick det svenska exotiska inslaget i ligan uppleva masshysterin kring bordtennisspelare i Kina.
– Det kändes nästan lite overkligt att det är såpass stort där borta, men det är verkligen något helt annat, Möregårdh som är rankad som nummer 13 i världen.
Waldner: Störst att spela i Kina
De båda legendarerna Jan-Ove Waldner och Jörgen Persson vet vad Möregårdh talar om. Både vad gäller intresset och den knivskarpa konkurrensen.
– Det är i Kina det är störst att spela och där det är svårast att vinna matcher. Jag tror att Truls kan lära sig mycket av det här, säger J-O Waldner till TT.
– I Kina får man möta de bästa. Det är kul och speciellt, det kommer att vara en sporre för Truls, säger Jörgen Persson, förbundskapten för herrlandslaget.
Waldner är fortfarande ett stort namn i Kina, men fick under sin storhetstid aldrig möjlighet att spela i ligan utan fick nöja sig med att vara där på läger.
– Under mina glansdagar släppte de inte in några i ligan, säger han.
Jörgen Persson lirade däremot i ligan vid två tillfällen, även om han första gången (2002) mest var skadad.
– Andra gången jag var där 2012–2013 var det ett annat upplägg. Då spelade man hemma-borta och hade slutspel. Vi åkte runt i hela Kina och jag bodde där, säger Persson.
Kineserna slipper de svenska spelarna av förklarliga skäl i det stundande Europamästerskapen för lag i Malmö arena. Där ska det svenska herrlaget jaga Sveriges första EM-guld på över 21 år. Då missade nuvarande förbundskaptenen Jörgen Persson mästerskapet på grund av skada, men J-O Waldner var med i laget.
– Då var man inte så gammal, säger Truls Möregårdh och skrattar.
Han var knappt två månader när EM-guldet säkrades i kroatiska Zagreb våren 2002. Nu är Truls Möregårdh själv gärna med och upprepar bedriften.
– Det skulle vara otroligt stort. Jag vet inte om man kan göra något roligare i en sport än spela mästerskap på hemmaplan. Speciellt när vi är så jäkla bra som vi är nu, säger 21-åringen.
