Daniel Gustafsson har en plexusskada från förlossningen i sin högra arm. Det är en slags nervskada som gör att hans rörlighet i ena armen är hindrad. Men hade det inte varit för idrottandet och bordtennisen kunde hans problem varit större än de är.
– Träning gör stor skillnad. Jag är egentligen vänsterhänt, men när jag var mindre föreslog mina föräldrar att jag även skulle spela med högerhanden. Jag har tränat upp den armen. Det har gjort att jag har mindre problem nu än när jag var mindre, säger Hultsfredskillen som inte påverkas särskilt mycket av sitt handikapp.
– I vardagen och så hindrar det mig nästan ingenting, berättar Daniel.
Han fortsätter:
– Det är väl vissa gymövningar som jag inte kan göra och så, men annars inte. När det gäller pingisen gör det att jag håller lite annorlunda, vilket gör att jag inte kan få till lika mycket skruv som andra. Därför spelar jag med nabbar på pingisracket.
Daniel Gustafsson är 21 år och en av världens bästa pingisspelare i sin paraklass. Hur blev det så egentligen? Vi tar det från början.
Daniel började spela bordtennis när han var sju år. Det var hans pappa som tog med honom till en träning med Hultsfreds BTK.
– Det var väl mycket att pappa spelade som gjorde att jag fastnade för pingisen. Jag fick mycket stöttning och hade möjlighet att träna så mycket som jag ville. Sedan har jag alltid tyckt om och varit duktig på racketsporter, säger Hultsfredssonen.
Efter några år började Daniel spela mer seriöst, med mer träning och fler tävlingar. Han spelade med Hultsfred och sedan Södra Vi i division tre respektive två.
2016 började Daniel spela med paralandslaget och kom till Team Motala. Det är ett samarbete mellan Paralandslaget och Motalaklubben Västers BTK, för att ge så bra förutsättningar som möjligt till paraspelare. Flera spelare från Team Motala har vunnit medaljer på stora mästerskap och Daniel är en av dem.
Vad har Team Motala och satsningen där betytt för din pingis?
– Det har betytt mycket för mig och varit jättekul. Jag har fått många positiva upplevelser och lärt känna många nya vänner. Sedan har jag fått chansen att vara med på mästerskap också. EM, VM och lag-VM.
Mästerskap var det ja. I somras spelade Gustafsson EM i Helsingborg. Det såg riktigt tufft ut för honom i gruppspelet. Han förlorade nämligen andra matchen i gruppen och en vinst med 3-0 i sista gruppmatchen krävdes för avancemang. Men Daniel Gustafsson löste det. Han vann även kvartsfinalen av bara farten. I semifinalen tog det stopp, men ett EM-brons var mer än Hultsfredskillen hade vågat hoppas på.
– Anledningen till att jag inte trodde på medalj i EM var för att en av mina närmaste vänner gick bort i maj. Det var otroligt tungt och jag hade dåliga förberedelser inför EM. Jag spelade för min bortgångne vän under EM och tänker på honom varje dag. Därför var det otroligt rörande att vinna två EM-medaljer.
Två EM-medaljer ja. För även i dubbel lyckades Daniel Gustafsson ta brons, tillsammans med Emil Andersson.
Daniel rankar de två bronsmedaljerna högt, men inte högst. För han vann även guld i lag-VM 2017.
– Det var jag och Tobias Andersson från Kristianstad. Den värderas jag tyngst av mina meriter.
Nu då? Daniel Gustafsson bor just nu i Växjö, där han pluggar till idrottslärare. Han tränar med BTK Frej i Växjö, men spelar fortfarande för Motalaklubben Västers BTK i seriesammanhang. Inför den här säsongen gick de upp till Superettan och nu är målet att hålla sig kvar.
– Det är roliga matcher med tuffare motstånd. De flesta i laget har aldrig spelat så här högt upp förut, så det är ett uppsving. Nu ligger vi näst sist och målet är att hålla oss kvar i Superettan, säger Daniel Gustafsson.
Utöver bra resultat i Superettan hoppas Daniel på att kvala sig in till OS i Tokyo 2020.
– Jag har prioriterat och lagt ganska mycket tid på skolan nu och mindre pingis. Det blir tyvärr inte så många tävlingar, vilket jag kanske hade behövt egentligen. Men i januari ska jag spela en tävling i Chile. Sedan i maj åker jag till Slovenien på ett Världskval, där vinnaren går till OS. Drömmen är att vinna där så jag kvalar in till OS, avslutar Daniel Gustafsson.