Oskar Eriksson och Gustavo Borges. Två duktiga futsal-spelare. I januari ska KM spelas.
När Vimmerby Tidning når honom är han mitt uppe i arbetet, i en grannort till Scheffau där han bor sedan tio månader tillbaka.
– Det var snökaos igår (tisdag) och det är inte alltid så lätt att köra i de här bergiga trakterna, säger Oskar Eriksson.
Under vår intervju bryter han då och då av med att diskutera saker och ting med en jobbarkompis. Han låter som en infödd tysk.
– Ja, haha. Jag är nästan förvånad själv att det går så bra med det tyska språket.
Här, i den bayerska delen av Tyskland, bor hans svärföräldrar. Därav att Oskar Eriksson med familj tillbringat närmare ett år utomlands.
Han vet inte exakt när det bär av hemåt, till Sverige och Vimmerbytrakten.
– Vi ska hyra ett hus i Pelarne och det renoveras för fullt. Men någon gång efter nyår lär det bli. Min önskan är att få vara med i KM (kommunmästerskapet i futsal), antingen som spelare eller bara att coacha.
För det är den här kombinationen, spela och träna, som väntar Stockholmsbördige Oskar under 2022. Det är en delvis ny roll för den så spelskicklige mittfältaren/backen.
– Jag har testat på det litegrann en gång tidigare, ihop med Mattias (Gustavsson). Jag hjälpte till med träningen för några år sedan och tyckte att det var roligt.
Den här duon kommer också att kampera ihop i division fem kommande säsong.
– Jag tänkte framför allt att jag skulle spela nästa år, men så frågade de om jag också var intresserad av en tränarroll. Och visst.
Tittar vi till det rent spelmässiga lär Eriksson fortsatt hålla en hög nivå. Sedan tidigare har han bland annat spelat i division två i Vimmerby IF.
Du har haft knäbekymmer. Hur är läget nu?
– Helt okej. Jag har spelat en halv säsong här i Tyskland och jag kan bedöma nivån som division två hemma i Sverige ungefär. Jag har kört en del rehab för knäets skull och jag känner mig i bra form.
Tränarrollen då, hur ser du på den?
– Jag trivs med att ha en del ansvar och jag hoppas att det ska funka bra med grabbarna i laget. Det gäller att hitta en bra balans, mellan att spela och att vara tränare.
Som bekant trillade IFK Tuna ur division fyra efter en skral säsong. Mycket tyder nu på att klubben lär bli att räkna med i femman 2022.
– Truppen ser starkt ut, förtydligar Eriksson och fortsätter:
– Vi verkar inte tappa alltför många spelare och vi har ju också fått in en del nytt.
På nyförvärvslistan är Oskar själv en av dem. Han gör minst sagt en intressant comeback hos de blåvita.
På förlustkontot finns Ilhan Jejna (Vimmerby IF), Filip Ingemarsson (SK Lojal) och Ergest Fasko (IFK Västervik). Eriksson räknar inte heller med Oskarshamnstrion Mohammed Nori, Mahmood Al Hasson och Ibrahim Doumbia.
Frågan är då hur IFK Tuna ska vända på trenden och åter bli ett vinnande lag?
Nye tränaren har ett par punkter han tror stenhårt på:
– Vi behöver få fler spelare som tränar mer kontinuerligt. Den statistiken hoppas jag höjs. Det kan bli bra att vi får in de här fyra unga killarna från Västerviks FF. De kan förhoppningsvis bidra med det. Mycket handlar om att vi lägger energi på rätt saker. Mycket av gnället som förekommit på matcherna tror jag beror på att vi helt enkelt inte orkar. Hemjobbet blir för dåligt och det blir en ond cirkel. Mitt mål är att få ihop gruppen.
Oskar Eriksson poängterar att Tuna har många duktiga fotbollsspelare och nämner bland andra Victor Gustavsson och bröderna Martin och Anton Carlsson. Han är också tydlig med att han vill att IFK ska vara ett spelförande lag som ska kunna kombinera en hög press med att ligga lägre i planen och vara vassa i omställningsspelet.
