Ismet Sirin nätade i derbyt.
Ni vet säkert storyn. Vi drar den igen, lite kortfattat. Det räcker med att berätta att de båda föreningarna var samarbetsklubbar i många år innan brytningen var ett faktum för några sedan. Då gick de under namnet VSGF/JAIK. Nu står de på egna ben – Järnforsens AIK och Virserums SGF.
Med det sagt och det avklarat, kan vi gå in på själva kärnan i den här texten: Matchen med stort M. Derbyt.
Järnforsen var på förhand klar favorit mot det nystartade och comebackande VSGF.
Favoritskapet hade sina sidor...
– Det var faktiskt ingen jättehärlig känsla inför och jag var himla nervös. Någonstans var känslan att vi hade allt att förlora. På papperet är vi ett bättre lag än Virserum, säger rutinerade Tom Frödeberg, som har ett långt förflutet i just VSGF/JAIK.
Pressen och trycket ställde till det för hemmalaget på ett välbesökt (258 åskådare) Emåvallen.
– Vi var stressade och gjorde egentligen inget rätt i första halvlek. Virserum var mycket bättre än oss då och det hade nog inte varit orättvist om de hade varit i ledningen med 3–0, säger Frödeberg uppfriskande självkritiskt.
Han tillägger:
– Samtidigt som vi stod på hälarna var de taggade som tusan. Det kändes som att de skulle vinna det här derbyt till vilket pris som helst. Utan vår storspelande målvakt (Blaise Lama) hade det inte gått.
Något mål blev det nu inte första 45 minuterna, men väl efter paus.
Välförtjänt satte Naid Ganovic 0–1 tidigt i den andra halvleken. På något sätt var det en signal och fungerade som en väcklarklocka – för Järnforsen.
– Känslan var att vi slappnade av mer efter deras ledningsmål. Vi kände också att vi måste spela vår fotboll, det som vi är bra på. Det tycker jag också att vi lyckades med, till viss del i alla fall.
Halvvägs in i halvleken kom kvitteringen. Och den var av det mer dråpliga slaget.
– Det var väldigt turligt. Jag var sist på bollen i vårt lag, men egentligen var det ett självmål. Det var konstigt, men såklart skönt för oss, menar Frödeberg.
Med kvarten kvar kom avgörandet. Även då var yttern Frödeberg inblandad.
– Jag vet faktiskt inte riktigt varför vi fick straff i det läget. Det var konstigt, men visst...deras spelare var som en ryggsäck på mig. Men jag tror att det var mer av en kompensation för de uteblivna straffar vi borde fått tidigare i matchen.
Säkre Ismet Sirin klev fram och satt 2–1. Klappat och klart och tre poäng in på kontot.
Hur var firandet efteråt?
– Det var faktiskt ganska lugnt. Känslan var att alla var lättade över segern och inte så glada över vår prestation. Jag är ganska säker på att det berodde på anspänningen vi hade. Det var självklart också viktigt att vi vann om vi ska kunna nå vårt mål att vara med i toppen av serien.
Är den målsättningen befogad?
– Ja, absolut. Jag tycker att vi har ett starkt lag och när vi spelar vårt kortpassningsspel och via mitten, då är vi bra, säger Tom Frödeberg och hyllar samtidigt Virserum för insatsen.
– De överraskade nog på alla. Spelar de så här så kommer de garanterat inte bli något bottenlag.
Hur var det då att spela inför så mycket åskådare?
– Otroligt roligt. Överlag tycker jag det är stort intresse för fotbollen i Järnforsen, och extra mycket såklart i en sån här match. Jag trodde nog inte att det skulle komma så mycket publik när Dackarna samtidigt hade premiär i Målilla.