Stoltheten inför matchen gick inte att missa. Magdalena Eriksson skulle i form av Chelseas lagkapten leda laget ut på Gamla Ullevis gräsmatta, i klubbens första Champions League-final.

Drömmen sedan barnsben har varit att få lyfta den åtråvärda pokalen som förkunnar att man tillhör Europas bästa klubblag, men verkligheten blev en annan.

"Var inte Chelsea"

Barcelona gjorde 1–0 efter 33 sekunder, 2–0 några minuter senare och hade avgjort hela finalen redan efter drygt en halvtimme. Då stod det 4–0 och det stod klart för alla att pokalen skulle till Spanien, inte till England.

– Jag känner mig väldigt besviken. Vi var inte oss själva i dag. Dessvärre kunde vi inte matcha dem i dag. Vi ger det ett ordentligt försök i andra halvlek där vi pushar på. I andra ser vi ut som Chelsea men i första halvlek var vi inte Chelsea, säger Eriksson i Viaplay.

Det hade kunnat bli ett rejält blågult segerjubel, då även Jonna Andersson och Zecira Musovic fanns på Chelseas bänk. Nu blir det i stället en blytung hemresa till London för den svenska trion.

– Det här kommer att vara en extremt stor lärdom för oss när vi tittar tillbaka på det om några dagar. Vi får se vad vi behöver bli bättre på så får vi utveckla det, säger Eriksson.

"Inte menat"

Besvikelsen var stor också hos Chelseas tränare Emma Hayes. Hon är van att coacha ett av Europas bästa lag när det gäller defensiv styrka. Den här söndagskvällen kände hon inte igen sitt lag.

– Det första jag tänker är att det kändes som att matchen var över innan den hann börja. Det är så det känns. Jag coachar så bra jag kan, men vi låg under med 0–3 efter våra misstag. Det är det jobbigaste. Det var ett självmål och en straff och plötsligt ledde Barcelona med 2–0. Det var inte menat att hända den här gången, säger Hayes på presskonferensen efter matchen.

– Men jag är stolt över den andra halvleken. Jag bad spelarna att tänka att det stod 0–0 igen. För att ligga under med 0–4 i halvtid, det tror jag aldrig jag har upplevt med ett Chelsealag tidigare.