Madelen Janogy är en av svensk damfotbolls mest begåvade spelare. Ett underbart steg, avig, teknisk, god speluppfattning, en utmärkt skytt – och en god lagspelare.
Hennes två mål mot IFK Norrköping säkrade Hammarbys andra SM-guld, 38 år efter det första.
Men det finns också en bräcklighet som kostat henne en framgångsrik karriär i en större klubb i en större liga.
Sommaren 2020 gick hon in i ett mörker, bröt kontraktet med Wolfsburg i tyska ligan och flyttade hem till Piteå. Ett halvår senare lockade Hammarby med en klar och tydlig satsning.
Vill inte prata framtid
Belöningen kom i år. Först cupseger, sedan den magiska upplösningen i kampen om Kronprinsessan Victorias pokal. Höjdpunkten och slutpunkten på Janogys tid i klubben – eller bara början på något som kan bli stå mycket större?
Det vill hon inte svara på. Kanske för att hon inte vet var hon spelar fotboll nästa säsong. Hur framtiden ter sig får hur som helst bli något för just framtiden.
– Det är inget jag vill fokusera på nu. Jag vill bara vara här och nu och njuta, säger hon.
– Jag har inte ens reflekterat över det. Det har varit så många viktiga matcher. Mitt fokus har legat på att vinna matcher med Bajen. Jag kommer inte att kunna ge några svar nu. Det får vi ta längre fram, säger hon.
Det var en lika underbar som märklig eftermiddag. När slutsignalen gick på Parken i Norrköping visste Janogy & Co inte om 2–0-segern räckte för en guldfest hemma på Södermalm i Stockholm.
Samtidigt vällde en rätt stor del av de runt 6 000 Hammarbyfansen in på Parkens konstgräs, i riktning mot henne och resten av spelarna som hade samlats i mittcirkeln i väntan på den kunskap de saknade.
"Det var hemskt"
På Bravida arena hade Häcken fortfarande åtskilliga minuter på sig att göra de mål som krävdes för SM-guld. Räckte Janogys mål för guld? Eller skulle hon och de andra stå där och i sista stund bli snuvade på guldet, på titeln, på kvällens fest?
Det hann gå många tankar genom många huvuden strax före klockan fyra på lördagseftermiddagen. Janogy erkänner att det var snudd på en mardrömsliknande upplevelse.
– Otroligt jobbigt. Jag hörde bara att Häcken hade gjort en massa mål, men jag visste inte hur många eller hur många de behövde göra. Det var hemskt att inte veta. Jag började må illa, man hade precis spelat 90 minuter.
– Det där vill jag inte uppleva igen, säger Janogy, som fyller 28 år på söndagen.
Men hon fick vråla, sjunga, skaka hand med förbundsbasen Fredrik Reinfeldt och ta emot sitt andra SM-guld, fem år efter det första med Piteå.
Har sluppit skador
– Vi har jobbat otroligt hårt och slitit och så står vi här med dubbla guld i år i vårt tredje år i allsvenskan, säger hon.
TT: Hur högt i din karriär placerar du det här guldet?
– Otroligt högt. Jag har ju tagit guld tidigare med Piteå och det var också stort på många sätt. Det var ingen som trodde att vi skulle vinna guld. Det här är lika stort.
Tolv mål och fem målgivande passningar understryker Madelen Janogys betydelse för Hammarbys mästarlag.
Förklaringen ger hon själv.
– Jag har fått hålla mig skadefri, jobbat hårt, kommit in i Hammarbys sätt att spela ännu bättre. Förra året var det mycket skador. Nu har jag fått kontinuitet i träning och matcher och växt tillsammans med Bajen.