Hedvig Lindahl har haft ett händelserikt år.
Coronapandemin har ändrat vardagen, hon har bytt till Atlético Madrid och hon var knäskadad från september till januari. Det har varit både negativt och positivt – men i slutändan har det lett till en betydligt mer inspirerad målvakt som nu är tillbaka i landslaget, efter att senast ha varit med i Algarve Cup i mars förra året.
I årets första landskamp – mot Österrike i fredags – fick hon chansen direkt mellan stolparna när Sverige vann med 6–1.
TT: Har du längtat efter landslaget?
– Nej, det har jag faktiskt inte, säger hon med ett skratt innan hon utvecklar:
– Det låter konstigt. Men jag kom till en punkt när jag hade låg energi när jag kom till landslaget då i Algarve, så det blev en välbehövlig paus. Jag hade varit med om mycket under några år. Nu har jag kommit in i en ny miljö och fått träna upp mig under skadan. Jag känner mig inspirerad, glad och jag tror att jag känner att jag kommer hit med lite mer positiv energi.
"Lite baksmälla"
TT: Hur länge kom du till landslaget med "mindre positiv energi"?
– Jag bara kommer ihåg att under det där lägret i Algarve kände jag bara… Jag vet inte riktigt. Jag hade nog lite baksmälla från VM och ett tufft klubbyte. Något som alla människor går igenom, en svacka.
I en intervju med SVT i somras sade Lindahl att hon kände sig lite som en stoppkloss, då målvakter som Zecira Musovic och Jennifer Falk knackar på dörren, och landslagsspel kändes inte lika självklart längre.
I dag ser det annorlunda ut.
– Jag pratade med Peter (Gerhardsson, förbundskapten) om vad han kände och han var väldigt tydlig med att han ser spelaren och inte åldern och är man bra ska man vara med. Just nu är fotboll kul i Atlético, jag lär mig grejer och tycker de att jag är bra så är jag glad att vara med, säger Lindahl.
Öppnar för fortsättning
En annan stor anledning till Lindahls nyfunna landslagsgnista är att det är nära till OS, och chans till ett guld. Att Sverige har möjlighet att ta sitt första mästerskapsguld sedan EM 1984 inspirerar. Det är inte heller helt omöjligt att vi får se Lindahl i fler mästerskap än OS – oavsett hur det går.
– Vi är redan klara för två (OS 2021 och EM 2022) och så kommer ett tredje (VM 2023). Då tänkte jag faktiskt att ja, ’ska man inte vara med ändå, haha?’ Men jag vet faktiskt inte. Jag sade redan 2012 att det bara blir några år till och nu står vi här 2021. Allt handlar om motivation. Kan jag ta hand om min kropp? Håller min kropp? Är jag bra nog? Vi får se.