Det var en transferbomb som hette duga som Djurgården levererade på tisdagen, dagen före Sveriges andra EM-match, mot Portugal.
Landslagsmålvakten Hedvig Lindahls framtid var visserligen oviss, men att hon skulle hamna i Djurgården, åtta i den damallsvenska tabellen, var det få som hade gissat.
Tidigare under våren har 39-åringen vid flera tillfällen sagt att en återkomst i damallsvenskan inte varit troligt.
TT: Vad var det som gjorde att det ändrades?
– Till viss del var det nog en inställning från min fru. Hon hade ett samtal med sin mamma, att ”Ska vi utsätta våra söner för ännu ett språk, ännu en ny kultur?” Eller om vi skulle ta en lite lättare inkörningsväg för dem nu, de kan redan svenska och vi har relationer i Sverige. Så det var nog faktiskt det som blev vändningen, säger Hedvig Lindahl.
Kunde ha lagt av
Men ett fullt tänkbart alternativ var också att lägga av efter EM, medger hon.
– Jag tänkte inte skriva på något som jag inte kände mig helt nöjd med. Så om det skulle skita sig hade jag kunnat tänka mig att gå in i en civil karriär och göra något annat, säger Lindahl.
Stockholm som stad passar också bra, dels för familjens skull, dels eftersom Lindahl på så sätt hoppas kunna hitta fler samarbeten via sin agentur, som är baserad i huvudstaden.
Men det främsta skälet till att valet föll på Djurgården var något så enkelt som att de visade uppskattning för Hedvig Lindahls kvaliteter på fotbollsplanen.
Det är något som hon har saknat i sina tre senaste klubbar – Chelsea, Wolfsburg och Atlético Madrid – där hon varje gång placerats i frysboxen när kontraktet var på väg att rinna ut.
– Djurgården gav verkligen mitt ego lite massage. Jag har varit i tre stora klubbar där jag har skuffats ut varje gång. Då är det ganska skönt att någon pratar direkt till ens egenskaper och vad man kan göra, och att de ser dig.
Lönen är hon också nöjd med. När backveteranen Nilla Fischer återvände till Sverige och Linköping häromåret, berättade hon att hon tvingats halvera sin lön jämfört med tyska Wolfsburg. Det har inte Lindahl gjort.
– När det gäller damallsvenskan så har jag förstått att det var ett bra erbjudande. Men sedan är det så här att jag är målvakt, så jag har inte haft samma löneutveckling som många utespelare har haft. Så jag halverar inte min lön, men det beror kanske mer på att jag inte har tjänat de där riktigt stora pengarna.
Ny storhetstid?
Kontraktet med Djurgården är skrivet över nästa säsong. Under den tiden hoppas hon vara med och inleda en ny storhetstid för klubben som vann SM-guld två år i rad 2003–2004.
– Man är inte nöjd där man är nu, man vill ut i Europa, säger Hedvig Lindahl.
– Att värva tillbaka mig är viktigt för att på något sätt legitimera den satsningen. Förhoppningsvis blir det som de har tänkt, att jag kan bli den första värvningen och sedan kan det komma fler.
Hon jämför känslan med hur det var när hon 2004 värvades från Malmö FF till ett Linköping utan stora meriter. Några år senare var LFC Sveriges bästa lag.
– Sportsliga resultat är såklart viktigt. Men också att man bygger en story och en framtidstro. Nu lyckades man värva mig, det betyder väl något?
– Nästa gång någon får en förfrågan från Djurgården kanske mitt namn kan locka över den. Jag känner igen det, det kändes likadant när jag gick till Linköping för 100 år sedan, då var jag först att skriva på och sedan kom det en massa landslagsspelare och så vet ni hur det gick. Kanske kan det här bli något liknande.
Lite vemodigt
Att Hedvig Lindahl förlänger karriären är också goda nyheter för förbundskapten Peter Gerhardsson. Kontraktet med Djurgården sträcker sig över ännu ett stort mästerskap, VM i Australien och Nya Zeeland nästa år, och Lindahl öppnar för att vara med där.
Flytten markerar samtidigt slutet på en era. I och med den avslutar Hedvig Lindahl sin framgångsrika utlandskarriär. Det är en smula vemodigt, erkänner hon.
– Man får kanske bara vara tacksam för det som har varit. Nu sätter jag stopp här och det blev ingen Champions League-vinst under min karriär, men det kanske inte är det som gör en lycklig i slutändan alla gånger heller. Nu prioriterar jag något annat, och det är att få bygga långvariga relationer och att bli använd i mitt yrke.