Polisens flaggförbud under matchen Sirius–IFK Norrköping gav i förra veckan rejäl glöd till det pyrande missnöjet inom svensk fotboll, riktat mot myndighetens jobb med ordnings- och säkerhetsfrågor på matcher.

Supportrarna protesterade med att tända pyroteknik, flera lag uppmanade till att "rädda svensk fotboll" och Norrköpings tränare Rikard Norling och Svensk elitfotbolls generalsekreterare Mats Enquist var bara några som var kritiska mot polisen.

Nu svarar Stefan Hector, operativ chef på Noa, på kritiken.

– Jag tänker utan omsvep vara självkritisk här. Vi utfärdar 11 000 tillstånd om året, de flesta blir bra men ibland blir det inte fullt så bra. Det var inte det bästa tillstånd som vi har genomfört, säger han.

"Två olika upplevelser"

Polisen hade på tisdagen kallat till en pressträff där Hector gav sin bild av konflikten med svensk fotboll.

– Vi har en bra samverkan med både Riksidrottsförbundet, Svenska fotbollförbundet, Svensk elitfotboll och klubbar och arrangörer. Det finns en god dialog även om vi inte alltid är överens. Men när jag sedan tar del av olika medierapporteringar framstår det som oerhört polariserat och på gränsen till fientligt. Så för mig är det två olika upplevelser, säger han.

– Möjligen är det här lite provokativt, men... jag uppfattar att en del av den kommunikation som vi kan se från klubbar, förbund och organisationer kanske är mycket för invärtes bruk och för de egna supportrarna. Ibland har vi upplevt att vi haft en god dialog med en part, sedan ser vi samma part göra utspel som inte alls går hand i hand med den dialog vi har haft.

"Villkorstrappan avvecklad"

Det var 2019 som polisen införde den så kallade villkorstrappan. Klubbar kunde till exempel, i linje med trappan, straffas med begränsningar i nästa match för att det använts pyroteknik i samband med den förra matchen. Beskeden om reducerad publikkapacitet avlöste varandra – och till exempel fick AIK bara utnyttja halva kapaciteten på klacksektionen Norra Stå i den senaste omgången.

Stefan Hector beskriver nu villkorstrappan som "en tankemodell som är helt avvecklad" hos polisen.

– Vi vill hellre se en långsiktig trend och tendens. Om vi ser att en arrangör misslyckats på ett arrangemang och det blir stökigt, så kan man beskriva det med att vem som helst kan ha en dålig dag och vem som helst kan ha otur. Men om man ser en trend och tendens över fem matcher, då kanske det inte är otur, säger han.

– Men jag tror att för dem som har ett intresse av att polarisera supportrar och polis så är begreppet villkorstrappan ett tacksamt begrepp att använda, men vi gör det inte längre.

Ska utvärderas

Först efter säsongen ska polisens strategi utvärderas och förfinas, tillsammans med bland annat klubbar och vissa supportergrupper.

– På fem års sikt vill vi åstadkomma en situation där polisen inte är en aktör inom fotbollen, att man slipper de narrativ som ibland beskriver polisen mot fansen. Det kommer förmodligen ta ett tag, det kommer kräva många dialoger och det kommer vara några steg framåt och något bakåt, säger Hector och menar att ekonomiska eller sportsliga sanktioner för ordningsstörningar som bengaler kan vara en väg framåt.

– Det är definitivt någonting att titta på och överväga. Att ansvarstagandet görs inom idrotten, varvid polisen kan bli en perifer aktör.