Hemmalaget började
lite trevande första 7-8 minuterna. Västervik agerade som ett topplag,
Gullringen som ett bottenlag.
Men sedan hände
något. Det sa bara pang, så hade Gullringen vaskat fram tre stora målchanser,
där Niklas Gunnarssons lobbskott var närmast nätrassel.
Av bara farten kom
1-0 – till Västerviks FF. Fredrik Lindhe sträckte fram foten på en låg
vänsterhörna slagen av Andreas Ekberg.
Repliken kom
omedelbart.
– Det var oerhört
viktigt att vi fick till kvitteringen så snabbt, säger Mattias Sandh och
slänger en blick mot Niklas Gunnarsson en bit bort.
Det var just
Gunnarsson som vackert satte 1-1. Han var matchens gigant och spelade på en
nivå högt över elitfyra-klass.
Fullt rättvist kom
också 2-1 till Gullringen innan halvtidsvilan. På lagets sjunde hörna slog
Gunnarsson en perfekt hörna, som en omarkerad Alexander Swartz (utmärkt även
han) nickade in enkelt.
Västerviks FF då?
Nä. Att de var
tabelltrea var svårt att förstå.
– Det var
bedrövligt. Vi hjälpte inte varandra ute på planen. Spelet var verkligen
knackigt, säger Andreas Ekberg.
Inte blev det
mycket bättre sett ur VFF-ögon efter paus heller. Västervik var stressade,
ihåliga bakåt och hade ingen fantasi eller kreativitet framåt. De röda skapade
knappt en enda farlighet.
3-1 kom genom ett
mycket vackert anfall, med flera "onetouch" på vägen fram till det
att Niklas Gunnarsson frispelade Abrahim Jabateh.
– Det här var en
riktig lagseger, säger Mattias Sandh och bjuder på ett stort segerleende. Nu
ska vi fira det här med en grillkväll...
Läs mycket mer om Gullringens sköna seger i lördagens papperstidning.