I torsdags möttes parterna, Arbetsgivaralliansen som företräder Elitfotboll dam (EFD) och spelarföreningen, för första gången på ett år och inga framsteg gjordes, enligt Seger.
– Nej, jag har fått en kort sammanfattning och det är fortfarande så att Arbetsgivaralliansen skulle hem och prata om spelarföreningen kan godkännas som vår part. Det är fortfarande exakt samma argument som det varit från början. Det är så frustrerande och svårt att förstå. Hur ska man då kunna komma överens när de inte ens vill diskutera, frågar sig Seger.
Läget har varit låst sedan i december när EFD plötsligt sade upp kollektivavtalet.
Vägrar förhandla
EFD har vägrat förhandla med spelarföreningen utan vill ha fackförbundet Unionen som motpart.
– Jag vet inte var det kommer ifrån, herrspelarna, damspelarna i handboll och ishockey har Unionen. De har inte en spelarförening på det sättet som vi har. För dem har det varit lättare, men det är inte så vi jobbar och där vi har våra medlemmar. Jag vet inte om spelarföreningen är för tuffa så att man sticker huvudet i sanden i stället för att diskutera, säger Seger.
TT: Varför vill ni inte ha Unionen?
– Dels kostar det mer, dels har spelarföreningen alltid representerat oss och det har fungerat bra. De lyssnar på oss spelare, vad vi vill och vad som är viktigt för oss. Det är ganska enkelt. Det är tryggt för oss spelare.
"Sämre avtal för oss"
TT: Har herrspelarna ett dåligt avtal?
– Jag vet inte exakt hur det är utformat, men det är klart att det är där EFD och Arbetsgivaralliansen vill få in fotbollen. Då blir det enklare för dem och de får in alla under samma paraply. Men det är också ett sämre avtal för oss. Ingen av oss i damallsvenskan är intresserade av att gå bakåt i en förhandling av ett avtal som vi redan har haft. Vi kan inte ha en utveckling i svensk damfotboll där vi går bakåt i tiden och där avtalen och förutsättningarna blir sämre, säger hon.
I många stora fotbollsländer i Europa har damfotbollen fått en skjuts de senaste åren där klassiska storklubbar på herrsidan satsar stenhårt.
Samtidigt är klubbar och spelare på kollisionskurs i Sverige.
– Det är osportsligt, beklagligt och olyckligt. Det påverkar oss spelare jättemycket och det enda vi vill göra är att spela fotboll, då ska vi inte störas av en massa yttre faktorer som borde vara självklara. Damfotbollen ute i Europa och världen överlag går supersnabbt framåt, det investeras och det satsas, då tänker man lite själv att så borde det vara i Sverige också.
– Vi vill ju gärna gå i bräschen för jämställdhet och pratar gärna utåt sett om att vi är världsledande där, men just när såna här saker händer så ser man ut som ett löjligt exempel på hur det inte ska vara. Det ska inte vara något snack om saken. Det är minimala saker som vi spelare vill ha, då borde organisationen för klubbarna och alla klubbar stå bakom oss. Det är en ickefråga, säger Seger.
Utesluter inte strejk
EFD:s generalsekreterare Tomas Hoszek sade tidigare i veckan att spelarföreningen och Arbetsgivaralliansen tillsammans med Unionen behöver lösa frågan och att EFD inte kommer att skriva ett nytt kollektivavtal liknande det man tidigare haft.
Enligt spelarföreningen vill EFD bland annat ta bort garantiersättningen (90 procent) vid sjukskrivning och vid utförsäkring från Försäkringskassan, ta bort klubbarna i elitettan från kollektivavtalet samt slopa en höjning av tjänstepensionen från 4,5 till 6 procent.
TT: Tror du det löser sig eller blir det en spelarstrejk?
– Det är jättesvårt, alla vi hoppas att det ska lösa sig, men just nu är vi i ett läge där det är väldigt svårt för oss spelare. Om det inte löser sig så finns det olika tillvägagångssätt som vi pratar om och där vi måste stå enade i det beslutet. För oss spelare är det inte intressant att spela i en liga som inte kan se förse oss med de mest basala sakerna, säger Seger som är nära comeback efter hälskadan hon ådrog sig i EM i somras.