Peter Åhlander tillsammans med hans 08-gäng.
Nu är vi där. Gothia Cup. Den enormt stora ungdomsturneringen som lockar så många lag från när och fjärran, så också Vimmerby IF. Det har varit en lång resa hit, på flera sätt. En resa där Peter Åhlander varit med hela vägen, men som alltså kan ta slut snart.
Till att börja med. Varför gjorde du valet att bli fotbollsledare?
– Jag har alltid haft ett stort fotbollsintresse. Till vardags brukar jag följa Djurgården i Allsvenskan och även de större matcherna i de utländska ligorna runt om i Europa.
Men resan till ledaransvaret i Vimmerby IF:s P08-lag grundar sig inte bara i Järnkaminerna. Redan i ung ålder hade Peter haft ett öga för fotbollen då han spelade i ett av VIF:s ungdomslag.
– Jag spelade i Vimmerby tills jag var 16 men slutade då jag inte riktigt hade samma driv som förr. Istället blev jag lite av en sportnörd och dök ner i allt det roliga fotbollen hade att erbjuda i övrigt, säger Peter Åhlander.
Bland annat då i form av att bli ledare i sporten som låg honom så varmt om hjärtat.
Sagt och gjort. När Daniel Abenius kom med frågan om att de skulle bli ungdomsledare för deras söner (Carl Åhlander och Ville Abenius) nappade han.
– Det var svårt att säga nej då båda våra söner var i rätt ålder för att börja träna fotboll. Vi hade en samling för barn födda 2008 i anslutning till Vimmerby IF och cirka 38 barn dök upp för att börja träna, säger Peter Åhlander.
När du och Daniel startade karriären som ledare var barn i sexårsåldern. Kändes det som en utmaning?
– Haha, jo. Det är ju förstås lite annorlunda jämfört med nu när de är tonåringar. Man blir mer som en barnvakt och behöver lära de hur man ska bete sig på en fotbollsplan samt grunderna om hur sporten ska spelas.
Visst krävs det mycket disciplin och lugn när man tar hand om så unga fotbollsspelare. Men det verkar som de båda ungdomsledarna har gjort ett bra jobb då man nu går in på slutspurten tillsammans med sitt P08-lag. Den sista biten med gänget avslutas i Göteborg.
– Det är som ett perfekt avslut för hela laget. Vi har varit med i flera turneringar men den här upplevelsen är klart den mäktigaste vi alla har varit med om, berättar Peter Åhlander.
Eftersom det är er sista fotbollsturnering tillsammans. Har ni något speciellt mål med äventyret?
– Fotbollsmässigt vill vi kunna ta oss så långt som möjligt men vi får inte heller sätta alldeles för stor press på oss själva. Det är lätt att man grubblar ner sig i det tråkiga då och missar det viktigaste av allt med Gothia Cup vilket är upplevelsen. Men sen självklart kan man kombinera de två sakerna.
Av alla de spelare som gjorde den långa 264 kilometers resan så var det en som fattades. Någon som står Peter väldigt nära, nämligen hans son Carl Åhlander som gjorde valet att lägga av med fotbollen för två år sedan efter man hade vunnit Bullerby Cup.
– Han hade inte samma glädje för sporten och valde då att inte fortsätta mera, säger Peter Åhlander.
Alltså som han själv gjorde i ungefär samma ålder.
Vad tycker du då som ledare när din egen son väljer att lägga skorna på hyllan?
– Det blir ju förstås lite tråkigt. Jag tycker det var roligt att ha min son i laget och att han visade intresse för fotbollen men samtidigt måste man som förälder respektera sitt barns val. Istället får man glädjas av hans mod och stötta honom i något av de andra intressen han har, säger Peter Åhlander.
Han tillägger:
– Jag ringde Carl för några dagar sedan och berättade om allt det roliga vi har fått uppleva här i Göteborg. Efter han fick höra min korta historia sa han själv att det var något han hade velat uppleva.
Frågan är då om Peter också kommer lägga av med fotbollen när säsongen går mot sitt slut?
– Det lutar nog mot att jag lägger av när jag är klar med mitt uppdrag som ungdomsledare runt mitten av oktober, säger Peter Åhlander med lite låg ton i rösten. Det har varit en lång resa jag har gjort tillsammans med laget och man har blivit som en extrapappa till spelarna.
Nu är det ändå inte helt säkert att fotbollen är ett avslutat kapitel för Åhlander, som blev utsedd till årets ungdomsledare i Vimmerby IF.
– Nja, vi får se hur det blir. Jag har faktiskt lite tankar på att utbilda mig inom fotboll på något sätt framöver.
Det är något som framtiden får utvisa. Här och nu är det fullt fokus på att försöka lotsa Vimmerbys talangfulla 08-lag till ännu fler framgångar – och det i världens största ungdomsturnering.
