Någonstans där i "TV-puckhögen", förmodligen längst in, hittar ni Oskar Åberg. Enorma glädjescener utspelade sig efter hans avgörande mål.
Men det hade kunnat sluta annorlunda. För Oskar Åberg var faktiskt inte på planen i en stor del av matchen, vilket han inte varit van vid den här säsongen.
Faktum är att han startat samtliga matcher inför drabbningen, men fick inleda på bänken. Med drygt tio minuter kvar kom han in, ett fåtal minuter senare hade han fullbordat hemmalagets ledning. Från 3–1 till 4–3.
– Det är den skönaste känsla jag någonsin känt inom fotbollen. Jag var lite frustrerad över att jag bara skulle få spela sista tio, men då sa tränaren till mig "Visa att jag har fel!". Och sen får jag komma in och avgöra... Det är helt fantastiskt, säger Åberg efter 5–3-matchen.
Det känns nästan som taget ur ett filmmanus att du får avgöra det här, med tanke på "bänkningen" och att det är mot din gamla klubb.
– Ja, det kändes så när jag gled på knäna ut mot hörnflaggan. Man kände sig som nästan som Marcus Rashford, haha.
Hur upplevde du målet?
– Jag kommer bara ihåg att jag sköt och att bollen sen hamnade i nät.
Och det såg inte ut som du ville hålla igen i firandet mot ditt gamla gäng.
– Haha, nej. Jag har gjort några mål mot dem tidigare men jag tänkte faktiskt inte på det alls. Det var bara ren eufori, säger Oskar Åberg som får en lugn kväll:
– Jag ska ju på dop imorgon... Hade det inte varit dop hade man nog sett mig på "Palle" ikväll!
"Palle" är, för den som inte vet, smeknamnet på nattklubben Palladium i Västervik. Det återstår att se om andra IFK Västervik-spelare tar tag i taktpinnen på dansgolvet i Västerviksnatten.
Chanserna för att det ska bli så ser goda ut.