Musovic, Kosovare Asllani och Madelen Janogy är de enda spelarna i den svenska truppen med utländsk bakgrund.
Det gjorde söndagens VM-premiär mot Sydafrika ännu mer speciell för den 27-åriga målvakten, som i och med den fick göra mästerskapsdebut.
– Jag var framför allt väldigt tacksam. Någonstans slår det en att ”fan, jag har tagit mig till ett stort mästerskap där jag får representera mitt land på riktigt”. Det var fina känslor som gick genom mitt huvud under nationalsången, jag hade ärligt talat kunnat stå och bölat mig igenom den, säger Musovic.
Stolta föräldrar
Dagen efter matchen har hon fortfarande inte riktigt tagit in att det hänt. Som tur var har hon andra som påminner henne från andra sidan jordklotet. Reaktionerna från familjen hemma i Sverige lät inte vänta på sig.
– Det är en otrolig stolthet, stolta föräldrar som verkligen är glada och som nog kanske har insett det lite mer än vad jag har gjort. De fattar ju hur jäkla stort det här är.
Just familjen är ett särskilt kapitel i historien om Zecira Musovic. Släkten på Balkan, den finns i både Bosnien och Serbien, var inte alltid stöttande när en ung Zecira pratade om att bli världens bästa fotbollsmålvakt.
– Det var typ ett skämt att jag spelade fotboll, berättade Musovic i en lång intervju med Aftonbladet inför VM.
Nervöst i Serbien
Men hon har tagit sig förbi både fördomar och tvivel. Nu är hon svensk förstamålvakt i ett världsmästerskap, och släktens skratt har för längesedan bytts ut till hejarop.
TT: Har de hört av sig efter premiären?
– Ja, faktiskt. En släkting där hemma hade ringt mamma och hittat en kanal som sände VM i Serbien. Han hade sagt ”Jag har sett Zecira spela på tv!”. Sedan hade de sett att jag hade släppt in ett mål och blivit helt förkrossade, och sagt till mamma ”vi fattar nu varför du är så jäkla nervös när du sitter och tittar på henne”, säger Musovic.
– Så det är kul, någonstans har de vaknat till liv och insett att det här aldrig har varit något skämt. Även om många tyckte det där och då.
"Brinner för rättvisa"
Musovic och Kosovare Asllani har flera gånger lyft bristen på mångfald i det svenska damlandslaget, och hur man kan råda bot på den. Båda är bland annat inne på att flickor med utländsk bakgrund ofta möter större motstånd på grund av kulturella skillnader.
Men även om det inte var någon självklarhet för Musovic att spela fotboll, kan det bli det för nästa generation.
Som en av få landslagsspelare med utländsk bakgrund vet hon sitt värde.
– Jag brinner ju för det här med rättvisa och alla ska få möjlighet att vara med, att alla ska få möjligheten att bli bäst oavsett förutsättningar.
– Jag är väldigt stolt över att jag har lyckats ta mig såpass långt att jag faktiskt kan inspirera andra, kanske till och med andra som inte har haft det helt lätt hemifrån. Så jag är väldigt glad över det. Jag är glad över att vi har olika spelare, olika personligheter, i landslaget, som kan inspirera på sina sätt. Som kanske kan nå olika målgrupper.