– Det är ingen i dag som säger att sådana föreningar inte har tagit ansvar, säger Eriksson till TT.

I DN Debatt skriver AIK Fotbolls ordförande Robert Falck att Björn Eriksson inte är lämplig som ordförande för Riksidrottsförbundet (RF). Bland annat på grund av att han gett stöd för kultur- och idrottsminister Amanda Linds (MP) uttalande om att klubbar som investerat i spelarköp under pandemin kan förvänta sig minskat eller uteblivet statligt stöd.

Peter Eriksson, verksamhetscontroller på RF, påpekar dock att det inte per automatik behöver bli på det sättet.

– Spelarköp per definition behöver inte betyda att man är ekonomiskt oansvarig. Det är ett sätt att dra in resurser till föreningen. Vi förstår mycket väl att de behöver köpa spelare för att täppa till en lucka i truppen och så vidare, det är ju så det fungerar, säger han.

"Se helheten"

I sin kritik mot Björn Eriksson lyfter Robert Falck fram att ett spelarköp kan vara en långsiktigt gynnsam investering som – efter en tids förädling och utveckling – renderar i en vinstgivande spelarförsäljning. Vid sidan av publik och sponsorintäkter är detta den viktigaste inkomstkällan för många fotbollsföreningars verksamhet, påpekar Falck.

Ett exempel är 18-årige Paulos Abraham. En värvning från Brommapojkarna som på sina håll ifrågasattes eftersom den genomfördes strax efter pandemins utbrott i mars, men som i dagsläget ser ut att kunna ge ett ordentligt klirr i AIK:s kassa framöver. Enligt Aftonbladet ligger klubbens prislapp på runt 37 miljoner.

– Man får försöka se på helheten, hur föreningarna har hanterat det. Om man gör jättestora förtjänster på ett spelarköp så får ju det naturligtvis vägas in. Om det har lett till att föreningen får intäkter så är frågan också om behovet av statligt stöd är lika stort, men det är en annan fråga, säger Peter Eriksson.

"Skattemedel"

Av vårens krispaket på en halv miljard kronor fick AIK i våras åtta miljoner.

Sedan dess har klubben rekryterat en rad spelare, bland annat landslagsmeriterade duon Mikael Lustig och Sotirios Papagiannapoulos. Huruvida detta kan leda till en procentuellt minskad andel av idrottens kommande krispaket på en miljard kronor återstår att se.

– Jag tror att RF, fotbollsförbundet och övriga har en förståelse för elitverksamhet – men samtidigt så gäller det också att ha förståelse för att det är skattemedel som används. Då handlar det mer om att säkerställa att föreningarna har tagit sitt ansvar i ett så utsatt läge som det här är. I dag är det ingen som säger att de inte har gjort det. Det kommer i så fall att påvisas i en process där vi inhämtar material och underlag, säger Eriksson.

Ungefär samma ersättning

Riksidrottsförbundet kommer den närmaste tiden att ta emot ansökningar om bidrag från hela idrottsrörelsen. I det arbetet ingår att ta hänsyn till hur föreningar har förhållit sig i en rad frågor – och där är ekonomiskt ansvarstagande en viktig faktor.

– Det kommer göras en bedömning kring det där, framför allt kopplat till de stora lagidrotterna och högsta serierna. Vi har fått ett påpekande från staten att man önskar att föreningar som har varit ansvarstagande under den här perioden ska premieras med ett högre belopp.

I dag går det inte att säga exakt hur det kommer att slå, enligt Peter Eriksson.

– Min bedömning är att föreningar och förbund kan få ungefär samma ersättning som man fick tidigare, procentuellt. Men facit har vi först när alla ansökningar kommit in.