Tillbaka – i vardagen. 

Jo, för Jonna Eriksson var det snabba ryck. Från landslagslägret i Göteborg med landets främsta spelare födda 2006, till derbymatch med Vimmerby B mot Hultsfred i söndags. 

– Det var egentligen inte meningen att jag skulle spela, men det blev så ändå, säger Jonna. 

Hon imponerande i matchen med sin teknik och spelbegåvning, men fick lämna planen haltande efter en lårkaka. 

Lägret då, hur är dina intryck?

– Det var jätteroligt och en stor utmaning. Det var kul att få chansen att vara med på landslagsläger. Utöver träningar spelade vi också en internmatch. Men nja...det gick inte riktigt som jag hoppats för egen del, säger Jonna. 

Agnes Karlsson var förstås också glad över att få chansen:

– Det var en upplevelse. Jag lärde mig jättemycket i den här miljön och att få spela tillsammans med så duktiga spelare. Några av dem sitter på bänken i Allsvenskan. 

Vad tar du med dig från lägret?

– Allt. Det var många som var så himla bra. Allt från konditionen till bolltekniken och psyket. Tempot på träningarna var sjukt högt. 

Hur gick det för dig på internmatchen?

– Helt okey, samtidigt är det lätt att glömma att man mötte Sveriges bästa forwards i min åldersgrupp. Nu vet jag vad som krävs för att spela på den här nivån. Främst är det tempot som skiljer. 

46 spelare var uttagna till lägret i Göteborg. Nästa steg är dubbellandskamper mot Norge 22 och 24 september. 

Det återstår att se om VIF-tjejerna är med då.