Det 101:a derbyt mellan klubbarna går inte till historien som ett av det mest välspelade, dramatiska eller minnesvärda.
Men det tog sig – även om det tog sin tid.
Det mest spännande och oväntade från den första halvleken, inför åtta åskådare och något i stil med tio gånger fler restaurangbesökare, var länge det här:
+ Darijan Bojanics öppnande djupledsboll till Astrit Selmani, som bröt sig loss från Sebastian Larsson, drev snett inåt men fick bollen lite för långt i från sig. Avslutet kom ur svår vinkel och parerades av Budimir Janosevic.
Billborn prickade Bahoui
+ När Hammarbytränaren Stefan Billborn, med båda händerna i byxfickorna, skickade in en boll på planen igen. En lätt men hög bredsida – som prickade en förvånad Nabil Bahoui i ansiktet.
– Naturgräsets fel, jag skyller på underlaget att bollen studsade upp, säger Billborn.
Annars var det försiktigt, långsamt, temposvagt, räddhågat – inte mycket var i närheten av vad ett derby mellan klubbarna brukar bjuda på i form av hetta, frenesi och inställningen att livet går ut på att vinna nästa närkamp.
– Första 30 är det två lag som känner på varandra och kanske också på underlaget. Vi är statiska och försöker slå för många avgörande bollar, säger Bartosz Grzelak.
Stefanellis efterlängtade mål
– Väldigt stillastående både hos oss och AIK. Chansfattigt, säger Billborn.
Och så blixtrade AIK till, med två minuter kvar till värmen i omklädningsrummet.
Saku Ylätupa, den tekniske och finurlige finländaren, vände bort Gustav Ludwigson på högerkanten, inlägget med vänsterfoten nådde Stefanelli som nickade i bortre stolpen.
Argentinaren hann först till returen. Klart att han var riktigt glad över första målet för säsongen, det första i återkomsten till klubben (lämnade guldåret 2018) – och i seriens första Stockholmsderby.
– Äntligen. Jag träffade stolpen mot Degerfors, men man får inte ge sig. Henok (Goitom) drog med sig sin spelare så jag blev lite för mig själv, säger han till Discovery plus.
Goitom, veteranen, startade varken mot Degerfors eller IFK Göteborg.
Först i tredje matchen fick Goitom chansen. Ett fingertoppskänsligt beslut av Grzelak.
– Jag tycker att Henok är jättenyttig, han tar duellerna med deras mittbackar, håller i bollen, han har stor påverkan på laget, säger Grzelak.
Astrit Selmani ledde Hammarbys forcering direkt i andra. Om Ludwigson fått foten på Selmanis inspel hade kvitteringen kommit omgående. Selmani hade själv ett riktigt vasst läge, men Janosevic fick upp händerna i tid.
Tiden gick, AIK spelade på resultatet, gav inte bort något. Den där grinigheten mellan spelarna som hör till ett derby visade sig mer och mer.
Larssons kapning
Det smällde oftare i duellerna. Landslagsveteranen Sebastian Larsson gick klart över gränsen när han – utan chans att nå bollen – kapade Selmani.
Där kunde domaren Glenn Nyberg ha plockat fram ett rött, men nöjde sig med ett gult, ett av sex efter pausen.
Ett domslut som fick betydelse. Några minuter (77:e) senare slog Larsson den perfekta hörnan som Nabil Bahoui lika perfekt nickade in.
– 2–0 kom oerhört lägligt. Då kändes vi oss tryggare, säger Grzelak.
– Jag hyllar alla killarna men främst de där bak, de två dörrvakterna tar bort allt, "Sotte" (Sotiris Papagiannopoulos) och "Alex" (Alexander Milosevic).