StjÀrnorna oense om tekniken: Behöver finslipas

Efter flera avgörande, felaktiga domslut har frĂ„gan om videogranskning blivit en snackis i Super League-upptakten. Bland de svenska Englandsproffsen finns bĂ„de VAR-föresprĂ„kare – och skeptiker.
–Att ha domare som jobbar heltid Ă€r kanske första prio för mig. Sedan kan vi snacka om VAR, sĂ€ger Chelseas Magdalena Eriksson.

Magdalena Eriksson under den senaste VM-kvalsamlingen. Arkivbild.

Magdalena Eriksson under den senaste VM-kvalsamlingen. Arkivbild.

Foto: Jonas Ekströmer/TT

Fotboll2021-09-23 05:45

Emma Hayes, trĂ€nare för Chelsea, skrĂ€dde inte orden efter premiĂ€rförlusten, 2–3 mot Arsenal i början av september. Arsenals tredje mĂ„l gjordes av Beath Mead, men borde inte ha godkĂ€nts dĂ„ reprisbilder visade att hon stod i klar offside.

– Vi har alla vant oss vid att VAR och mĂ„lkameror anvĂ€nds, sĂ„ jag upplever att damfotbollen behandlas som andra klassens invĂ„nare nĂ€r vi inte har det, sade Hayes.

Helgen dĂ€rpĂ„ kom en ny omtalad situation. Tottenham skrĂ€llvann mot Manchester City, men det avgörande 2–1-mĂ„let föregicks av en tydlig hands pĂ„ en Tottenhamspelare.

PĂ„ herrsidan sedan 2019

Det finns inga planer pÄ att införa systemet i nÀrtid, har de ansvariga för Super League svarat. Synd, tycker Manchester Citys svenska mittfÀltare Filippa Angeldahl.

– Det var en ganska klockren hands, jag förstĂ„r inte hur man inte kan se den. Och det Ă€r klart att det Ă€r frustrerande nĂ€r man drabbas av det. Jag skulle gĂ€rna vilja se VAR i ligorna, för jag tycker att det har utvecklats mycket sĂ„ att man kan hantera det pĂ„ ett bra sĂ€tt nu, sĂ€ger Angeldahl.

Chelseas vĂ€nsterback Jonna Andersson sĂ€ger att det Ă€r en logisk utveckling att införa VAR ocksĂ„ pĂ„ damsidan. Herrarnas Premier League har haft systemet sedan sĂ€songen 2019–20.

– Nu har vi rĂ„kat ut för det i avgörande situationer, och Ă€ven City senast, sĂ„ det Ă€r vĂ€l det som kanske Ă€r nĂ€st pĂ„ tur, att det ska investeras i damfotbollen, sĂ€ger Andersson.

"Var sak har sin tid"

Men det finns ocksÄ spelare som vill skynda mer lÄngsamt. Magdalena Eriksson, lagkapten i Chelsea, tycker att det finns viktigare prioriteringar.

– Just nu har vi inte ens heltidsdomare, eller vi Ă€r precis i steget att gĂ„ över till att ha domare som jobbar heltid. Och för mig Ă€r det kanske första prio, att de som jobbar som domare i vĂ„r liga ska fĂ„ de bĂ€sta förutsĂ€ttningarna att bli de bĂ€sta domarna de kan bli först. Och sedan kan vi snacka om VAR och mĂ„lkameror och sĂ„dant dĂ€r, sĂ€ger Magdalena Eriksson.

SjÀlva systemet i sig Àr det dÀremot inget fel pÄ, sÀger Eriksson. Det Àr stor skillnad pÄ dagens VAR, jÀmfört med hur det sÄg ut i exempelvis VM 2019.

– Det var inte sĂ„ mycket rubriker om VAR och det brukar vara ett bra tecken. Under VM var det alldeles för tidigt och det var vĂ€l inte alls tillrĂ€ckligt bra helt enkelt. Det Ă€r kul att se att det har tagit steg och i OS var det vĂ€ldigt smĂ€rtfritt, tycker jag.

Tar för lÄng tid

Sedan finns det spelare som Àr skeptiska till systemet av rent egoistiska skÀl. Som Evertons anfallare Anna AnvegÄrd.

– Jag Ă€r lite 50/50. Det Ă€r klart, man vill ha det sĂ„ rĂ€ttvist det bara kan bli. Det vill vĂ€l alla. Samtidigt har man sett nĂ€r man kollat matcher att det ibland Ă€r centimeter man kollar pĂ„, om det Ă€r offside. Det Ă€r inte sĂ„ det ska vara heller, tycker jag. Det behöver kanske finslipas lite innan jag vill ha det, sĂ€ger Anna AnvegĂ„rd.

– Det Ă€r sjĂ€lvklart att vi vill ha det som herrarna. Men vi vill inte ha att det ska ta tio minuter för att kolla en offside pĂ„ tvĂ„ centimeter.

TT: Man vill kunna tjuva lite som anfallare ocksÄ?

– Ja, exakt. I alla fall nĂ€r det Ă€r till min fördel.

Fakta: VAR

VAR, kort för Video assistant referee (pÄ svenska: assisterande videodomare), har varit en stor snackis inom fotbollen sedan Internationella fotbollsförbundet (Fifa) började implementera det 2018.

Herr-VM i Ryssland 2018 blev det första stora mĂ€sterskapet dĂ€r VAR anvĂ€ndes, och pĂ„ damsidan gjorde systemet turneringspremiĂ€r i och med VM i Frankrike 2019. Numera anvĂ€nds det i flera europeiska ligor, exempelvis infördes det i herrarnas Premier League sĂ€songen 2019–20.

Systemet kan anvÀndas för att kontrollera fyra olika typer av situationer: om det Àr ett korrekt mÄl, vid straffsituationer, om nÄgon ska tilldelas ett rött kort eller om ett kort har delats ut till fel spelare.

VAR-kontrollrummet ska kolla samtliga situationer som faller under nÀmnda kategorier. Om man upptÀcker ett eventuellt felaktigt domslut kontaktas huvuddomaren, som dÄ fÄr möjlighet att se över sitt beslut antingen genom att gÄ pÄ kontrollrummets linje eller genom att sjÀlv granska situationen pÄ en skÀrm vid sidlinjen (sÄ kallad On-field review, OFR). Huvuddomaren har ocksÄ rÀtten att helt ignorera VAR-kontrollrummet.

Videogranskning finns ocksÄ i andra sporter som ishockey, rugby och amerikansk fotboll.

KĂ€lla: Ifab (fotbollens internationella regelorgan).

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!