Det danska dataanalysföretaget Runrepeat har undersökt fördomar baserat på hudfärg i tv-kommenteringen av Premier League, Serie A, La Liga och Ligue 1. Studien har fått stort genomslag i brittiska medier och visar att hudfärg är en faktor när spelare bedöms och kommenteras.
– Om du tittar på kommentarerna en och en finns det ingenting som gör att du kan peka på att "det där är en rasistisk kommentar". Det vi pratar om är språkbruket, i själva verket omedvetna fördomar som kommentatorerna antagligen själva inte tänker på att de uttrycker, säger Danny McLoughlin, researchchef hos Runrepeat, till TT.
Reduceras till sin fysik
2 073 kommentarer av 643 olika spelare har analyserats i studien. I samtliga fall har det varit engelsktalande kommentatorer, från sändningar av tv-bolagen NBCSN, BT Sport, Sky Sports, Bein Sports och TSN. Runrepeat har kategoriserat kommentarerna som antingen positiva eller negativa och sedan kopplat dem till spelarnas hudfärg, utifrån en skala hämtad från tv-spelet "Football Manager".
En av studiens slutsatser är att vita spelare oftare benämns som mer spelintelligenta, spelskickliga och hårt arbetande. Medan svarta spelare i större utsträckning reduceras till sina fysiska kvaliteter som snabbhet och kraft, fyra gånger oftare omnämndes de för sin styrka och sju gånger oftare för sin snabbhet – jämfört med mer ljushyade kollegor.
Inters anfallsstjärna Romelu Lukaku, tidigare i Manchester United, har tidigare talat om faktumet som studien påvisar.
Större problem
– Det handlar aldrig om min skicklighet när jag jämförs med andra anfallare, sade han i en intervju med New York Times förra året och fortsatte:
– Jag kommer ihåg en kommentar från en journalist som tyckte att United inte skulle värva Lukaku eftersom att han inte är en "intelligent" fotbollsspelare.
Runrepeats analys visar att när det gäller kommentarer kring spelintelligens får spelare med ljusare hudton större andel av kommentatorernas positiva uttalanden (62,6 procent) och mindre andel av kritiken (36,67 procent). Spelare med mörkare hudton prisas i mindre utsträckning (i 37,4 procent av fallen) och kritiseras oftare (63,33 procent) när det gäller spelintelligens.
– Jag är väldigt tydlig med att det vi har gjort här är att inte peka ut rasistiska kommentarer. Det vi säger är att vi alla fotbollssupportrar troligtvis har de här omedvetna fördomarna inom oss. Utifrån de fördomarna pratar och tänker vi olika när det kommer till svarta spelare kontra vita spelare. Jag tror inte att det bara är ett problem för kommentatorer utan för alla inom, och runt om, fotbollen, säger Danny McLoughlin.
TV4 och C Mores Lasse Granqvist, en av Sveriges mest profilerade kommentatorer med lång erfarenhet från både radio och tv, känner inte igen sig i studien – med svenska ögon sett.
"Känner inte igen"
– Jag känner inte igen att vi har den situationen här, men det behöver för den sakens skull inte betyda att det inte stämmer. Det kan ju vara jag som är ouppmärksam på det, och då mår vi bra över att bli upplysta över det. Jag har hållit på i över 30 år och kan inte säga att den här frågan har nämnts på en enda konferens jag varit på. Det är inte så att man har upplevt det som något vi måsta ta i, för att det är ett problem, säger Granqvist.
Han tycker däremot att svenska sportkommentatorer behöver bli bättre på att undvika stereotyper i stil med att "afrikanska landslag oftast är dåliga taktiskt" och att "sydeuropeiska landslag filmar".
Exemplet Ibrahimovic
– Definitivt finns det stereotyper vi fastnar i som till exempel "ett svenskt landslag har alltid stark sammanhållning" och "vi är det stora kollektivet" och "vi vinner ofta framgång på att vi är en enhet där laget är större än jaget". Där finns exemplet om Zlatan Ibrahimovic skulle spela VM 2018 eller inte. De som tyckte att han inte skulle göra det sade sällan att det berodde på att han inte var tillräckligt skicklig som fotbollsspelare utan snarare på att då skulle han som individ ta alldeles för stor plats i laget och skulle störa den svenska modellen.
Runrepeats researchchef Danny McLouglin berättar om ett samtal han har haft med en av kommentatorerna i studien.
– Han var glad över att kunna gå vidare och veta vad han kan göra för att föra utvecklingen framåt. Det är väl egentligen det man vill åstadkomma när man gör en sådan här studie, säger McLouglin.