Viktor Bolling, ordförande i Malexanders IF, är glad att fotbollsverksamheten väckts till liv igen.
För ungefär tio år sedan var det ett gäng killar som ville återuppliva Malexanders IF. En av dessa var Viktor Bolling.
– Malexander hade inte haft ett lag på fyra-fem år. Men vi var sugna på att ha någonstans att spela fotboll bara för att ha kul, säger Viktor Bolling, ordförande i Malexanders IF.
Sagt och gjort. Malexander fick ett fotbollslag som till slut blev ett stabilt mittenlag i division fem.
Men efter säsongen 2016 försvann de flesta spelarna och fotbollsverksamheten lades ner.
Tills nu.
– Vi i styrelsen hade släppt tanken att det inom närmaste tiden skulle spelas ordnad fotboll på Pelarvallen. Man hittar inte 20 spelare bara så där. Men att vi nu befinner oss där är fantastiskt, säger Bolling.
En som ligger till grund för Malexanders andra återuppståndelse på tio år är Pontus Pettersson. Det var han och en kompis som fick idén.
– Vi hade tröttnat på att spela i Kisa. Vi kände att vi inte ville vara med på deras satsning riktigt. Då kom vi på idén att försöka starta upp fotbollen i Malexander igen, säger Pontus Pettersson.
Precis som för tio år sedan var det ett kompisgäng som ville ha någonstans att spela fotboll för nöjets skull.
I början av februari 2020 hörde Pontus av sig till Viktor Bolling om sitt förslag. Därifrån gick allting väldigt snabbt – och den kommande månaden skulle avspeglas av en hel del tur.
– Jag ringde upp förbundet (ÖFF) och tänkte att det var bäst att försöka smida medan järnet var varmt. För nästa år kanske det inte skulle finnas samma intresse. Anmälan var egentligen stängd, men på spelordningsmötet visste man att det var anmält ojämnt antal lag till division 6 västra. Där fanns en lucka och den fyllde vi, säger Bolling.
Pontus Pettersson och hans kompis var de som kom på idéen om att återuppliva Malexanders IF:s fotbollsverksamhet igen. "Det känns jättehäftigt", säger han.
Majoriteten av spelartruppen kommer från Kisa och Slätmon. Cirka 20 spelare finns att tillgå och mer kan vara på ingång. Det enda som återstår är att hitta någon eller några som kan träna och leda laget.
– Vi har kontakt med två-tre killar. Två av dem är föräldrar till grabbarna i laget som varit tränare för dem i ungdomsåren. Drömscenariot är att alla dessa tre tar hand om det ihop, så kan de vara lite flexibla med tiden.
Att bedriva fotbollsverksamhet i ett litet samhälle som Malexander är inte lätt. Därför är den nuvarande målsättningen att bara hålla laget vid liv.
– Första målet är att sätta laget nu så att vi får allting på plats igen. Vi har en grund att stå på tycker vi. Sen får vi titta över till nästa år, då vi kan titta på lite mer sportsligt och tabellmässigt förhoppningsvis.
Truppen på cirka 20 spelare består av unga killar från främst Kisa och Slätmon.
Hur ska ni undvika att det inte blir som efter säsongen 2016, då laget tvingades lägga ner på grund av att flera spelare slutade?
– Vi hoppas att den här truppen kan sätta sig och att man vill fortsätta spela fotboll. Får man in en eller två killar utanför den kompiskretsen så kommer det kunna rulla på. Men det är inte helt lätt att värva folk hit. Malexander är ingen metropol direkt. Men vi i föreningen är beredda att satsa.
En liten förening som ligger långt ifrån större orter är beroende av eldsjälar. Och i Malexander finns det gott om dem.
– Små föreningar drivs på ideella krafter. Det är inga proffs man har att göra med, men saker och ting blir gjorda. De lägger ned en jäkla tid för att allt ska funka. Vi har en plankommité med fyra-fem stycken som håller ihop med skötseln av anläggningen bland annat.