"Träffade soldater – hoppades att ingen skulle skjuta"

Konflikten i Nagorno-Karabach har blossat upp igen. Samtidigt ska den omstridda fotbollsklubben Qarabag – som varit i exil sedan 1993 – spela sina matcher som vanligt.
–Varje dag följer vi nyheterna och försöker förstå situationen, säger lagkaptenen Maksim Medvedev efter vinsten i Europa League mot Häcken.

Maksim Medvedev på Nya Ullevi när hans Qarabag vann mot BK Häcken med 1–0 i Europa League.

Maksim Medvedev på Nya Ullevi när hans Qarabag vann mot BK Häcken med 1–0 i Europa League.

Foto: Björn Larsson Rosvall/TT

Fotboll2023-10-06 11:26

Den tidigare hemmaarenan Imarat ligger i ruiner. Precis som stora delar av staden Agdam som ödelades och övergavs 1993 då kriget rasade i Nagorno-Karabach.

Efter torsdagens Europa League-match mot Häcken (1–0-seger till Qarabag) berättar Medvedev om när han för tre år sedan besökte Agdam.

– Det var väldigt farligt. Vi träffade soldater och när vi gick till bilen skyndade vi oss och hoppades att ingen skulle skjuta, säger han.

Konflikten mellan Azerbajdzjan och Armenien gällande området Nagorno-Karabach sträcker sig långt tillbaka. I somras bröt nya stridigheter ut och förra månaden inledde Azerbajdzjan en blixtoffensiv mot det etniskt armeniskt dominerande självstyret.

120 000 har flytt

I dag har nästan alla av de omkring 120 000 armenierna som befolkade Nagorno-Karabach flytt. Efter det senaste årets azeriska blockad av mat och förnödenheter till utbrytarområdet är det få som vill riskera att stanna och tvingas leva under Bakuregimens styre. Attacken har fördömts av stora delar av västvärlden.

Maksim Medvedev ser det som att Azerbajdzjan nu tar tillbaka ett område som rättmätigt tillhör dem – och det är han inte ensam om att göra på den azeriska sidan.

Samtidigt förstår han att många har frågor och berättar om sin egen oro kring konflikten.

– Varje dag följer vi nyheterna och försöker förstå situationen. Samtidigt ska vi spela fotboll, det har varit väldigt svårt, säger Maksim Medvedev.

"Varit svårt"

Sedan 1993 har Qarabag existerat i exil i Azerbajdzjans huvudstad Baku. Under tiden har klubben gått från att vara perifer i den azeriska fotbollsfaunan till att bli landets mest framgångsrika.

Mycket tack vare de starka banden till presidentfamiljen Aliyev, som räddade klubben från ekonomisk ruin runt millennieskiftet.

– Aliyev har byggt mycket av sin makt i landet på att man har en extern fiende och det är armenierna i Nagorno-Karabach som vann kriget på 90-talet, säger journalisten och författaren Rasmus Canbäck som under flera år skrivit om den infekterade konflikten.

– Då behövde man en sportslig symbol för att representera detta och Qarabag passade bra in i den handsken.

Straffades av Uefa

I ett litet fotbollsland har framgångarna på planen lett till nationell uppskattning. Men vid flera tillfällen har klubben skapat kontroverser genom olika politiska utspel.

2020 straffades Qarabag av Uefa efter att ha gjort en militärhälsning under en Europa League-match.

Samma år stängdes klubbens dåvarande presschef av på livstid för att han på sociala medier skrev att alla armenier borde dödas.

– Qarabag är en del av den nationalistiska retoriken och var fram till 2020 väldigt vokal i att sprida sin syn på konflikten som är att man ska lösa den med krig. Det har lockat till sig många nationalistiska supportrar, säger Rasmus Canbäck.

"Hoppas de bygger en stor arena"

Sedan en tid tillbaka pågår uppbyggnaden av "spökstaden" Agdam. I de planerna ingår en ny idrottsarena och enligt klubben är förhoppningen att en flytt kan vara aktuell inom några år.

För 34-årige Medvedev – som spelat över tio år i Qarabag – är det osannolikt att han kommer vara aktiv om planerna blir till verklighet.

– Men jag hoppas att de bygger en stor arena där vi kan spela vår hemmamatcher. Det skulle vara fullsatt varje gång. Qarabag är ett lag som alla älskar, säger han.

Fakta: Konflikten i Nagorno-Karabach

Nagorno-Karabach har stått i centrum för en decennier lång territoriell konflikt mellan Azerbajdzjan och Armenien och två krig har utkämpats. Området ligger inom Azerbajdzjans formella gränser, men har sedan Sovjetunionens upplösning i praktiken varit en självstyrande fristad för etniska armenier.

I augusti och september 2020 dödades tusentals stridande under sex veckor. Ryssland medlade då fram ett avtal om vapenvila, som innebar att Armenien fick avstå delar av territorier som de hade kontrollerat i årtionden, samtidigt som Ryssland satte in så kallade fredsbevarande styrkor som bemannar den fem kilometer breda Latjin-korridoren för att säkerställa fri passage mellan Armenien och Nagorno-Karabach.

I slutet av juni blossade dödliga strider upp i den länge omstridda regionen. Parterna anklagar regelbundet varandra för att bryta den vapenvila som ska råda i regionen.

Baku och Jerevan har försökt att förhandla fram ett fredsavtal med hjälp av EU och USA, vars diplomatiska engagemang i Kaukasus har irriterat Ryssland.

Sedan Azerbajdzjan i september inledde en blixtoffensiv i Nagorno-Karabach har runt 120 000 människor flytt till Armenien.

Svante Lundgren, docent och religionsforskare vid Lunds universitet, förklarade för TT förra veckan:

Alla i Nagorno-Karabach har någon eller flera familjemedlemmar som har dött i krigen. De vill inte stanna kvar och bo under Azerbajdzjans styre, de flyr för sina liv.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!