Gustafson tog allsvenskan med storm och klassades som en av seriens främsta mittfältare när Häcken vann sitt första SM-guld för drygt två veckor sedan.
En av de personliga belöningarna delade förbundskaptenen Janne Andersson ut genom att ge Gustafson en plats i truppen till landskamperna mot Mexiko (onsdag) och Algeriet (lördag).
Som spelare går han på moln, men han ser också mörka sådana torna upp sig framöver.
Gustafson vill se världens bästa nationer på sportens största scen, men hur han praktiskt ska förhålla sig till slutspelet i det hårt kritiserade Qatar är något han inte grunnat klart på.
– Jag ser det som att det är hög sportslig nivå. Som fotbollsälskare finns det såna saker som lockar. Att det går där ... säger han och funderar kort innan han fortsätter:
– Alltså, jag står upp för mänskliga rättigheter och allas lika värde. Jag har spelat med en "Pridebindel" (lagkaptensbindel i regnbågens färger) om armen hela året och jag tillhör en klubb som står för de värderingarna och det gör jag också.
Slipper mer firande
Han vet inte hur mycket han kommer att titta på VM. Det är något han ber om att få tänka mer på. Han ursäktar sig med att det varit åtskilligt annat att ta in den senaste tiden.
Gustafson känner att det snudd på blev lite för mycket av det goda efter hans och Häckens första allsvenska guld.
– Det faktiskt skönt att slippa få fira och kunna träna fotboll igen. Sedan jag blev medveten om att jag skulle hit (till Girona i Spanien) har jag naturligtvis förberett mig så gott jag kan.
På frågan om det varit svårt att ladda om svarar han:
– Det blir en omställning, så klart. Säsongen var ju slut för mig, men den omställningen är jag förbi nu. Jag känner mig redo och taggad för det här. Det var en positiv överraskning att bli uttagen.
Gustafson om vad han tror att han tillför:
– De som sett Häcken under året har sett vilka egenskaper jag bidrar med och vill bidra med. Jag kan inte vara någon annan än mig själv. Det är egenskaper i passningsspelet, kollektiva lösningar i samarbete med andra spelare både offensivt och defensivt. Sedan är det andra spelare här, ett nytt system och jag ska in i det och försöka passa in i det.
"Är mitt bästa jag"
Först vid 27 lär han få chansen till landslagsdebut. Tidpunkten ser han som läglig.
– Mina toppar nere i Italien och det här året påminner mycket om varandra, i att få och hitta en bra roll där jag får uttrycka det jag är bra på. Så har det blivit under året och det är absoluta framgångsfaktorer för mig, med min spelstil och så som jag är.
– Jag tror att jag är mitt bästa jag och bättre än då, när jag spelade i Verona. Jag har samlat på mig erfarenhet och står stadigare på jorden.
Tvillingbrodern Simon har uttryckt ett tydligt ointresse för att spela i landslaget. För Samuel var det en självklarhet att tacka ja.
– Det är en stolthet och ära att få representera Sverige, säger han och kommenterar tvillingbroderns ståndpunkt:
– Det är väl ett superexempel på att vi inte är samma personer utan helt enkelt är två helt olika individer.