Det slog ner som en rejäl bomb när Västerviks FF presenterade Lennart Weidenstolpe som spelande tränare inför säsongen 1989.
Under flera år hade Lennart varit högerback i allsvenska IFK Norrköping och innan dess hade han spelat för Mjällby AIF.
– Under min tid i Norrköping gick jag tränarutbildningar. Jag hade helt andra planer än att flytta till Västervik. Tanken var att flytta till Stockholm, men då dök alternativet upp med VFF. Det var ett mycket intressant projekt som jag såg som en utmaning, säger Lennart Weidenstolpe.
Totalt blev det sex säsonger som spelande tränare i Västerviks FF där laget under flera år var med och slogs i toppen av division 3, men något avancemang till division 2 blev det aldrig.
– Det var en oerhörd positiv tid. Vi hade många duktiga spelare som Mattias Kullander och Ola Pettersson. Vi fick fram många lovande spelare. Det som var problemet var att det inte fanns någon vinnarkultur. Spelarna trodde inte själva på det.
Division 3 i början av 90-talet höll hög nivå och kan jämföras med dagens division 2 eftersom en del av motståndarlagen var Sylvia, Sleipner, Kalmar AIK och Lindsdal.
– Vi hade riktigt bra lag under några år med bland andra Sergej Prigoda och Janne Svensson som spelade några matcher med oss när vi hade det tungt med skador.
Prigoda värvades från Östers IF och Svensson hade spelat i allsvenskan för IFK Norrköping samt varit proffs i dåvarande Västtyskland samt Schweiz.
– Helt klart var det en lärorik tid för mig i VFF. Jag släppte fram flera lovande spelare. Bland andra målvakten Anders Jonsson som bara var 15 år när han fick debutera i trean. Innan matchen fick jag beskedet att jag skulle få sparken om jag lät Anders stå. Jag sade till dem att vänta till efter matchen om de skulle sparka mig.
VFF vann matchen sedan Anders räddat en straff bland annat och det gjorde att Weidenstolpe fick behålla jobbet.
Efter sex säsonger i VFF var Lennart spelande tränare i Gullringen i division 2 under två säsonger. Lennart hade tänkt sig att flytta från Västervik, men han fick inte med sig familjen. Det gjorde att han tog tränaruppdrag i närområdet. Han tränade bland annat IFK Västervik och Hjorted.
Under två år var han spelande tränare i Köping.
– Jag pendlade från Västervik. Det blev 56 mil varje gång. Det var helt klart den tuffaste biten.
Varför tror du fotbollen har så svårt att lyckas i Västervik?
– Ibland finns vinnarkulturen i en förening och ibland finns den inte. När sammanslagningen gjordes av Jenny och VAIS så var det två föreningar utan någon egentlig vinnarkultur. Det var ett dilemma, svarar Lennart.
– Västervik ligger avsides. Hade man legat åtta mil norrut hade det sett annorlunda med tanke på närheten till Norrköping och Åtvidaberg.
Till slut lämnade han Västervik och under några år var han verksam i Danmark där han jobbade med talangutveckling.
Numera bor Lennart i Trensum i Blekinge där han har varit verksam som tränare fram till i höstas på olika nivåer.
– Jag har jobbat med talangutveckling i bland annat Mjällby. I Mjällby har jag varit med och tagit fram en 17-åring som numera är i Italien.
Även om inte Lennart har något tränaruppdrag i år så släpper han inte intresset för fotbollen.
– Det är livet och det är alldeles för kul att ta bort, säger Lennart Weidenstolpe.