Han är på plats på Öland för att ta emot Victoriapriset, tidigare Victoriastipendiet, av kronprinsessan Victoria – den ärofyllda utmärkelsen som delats ut till svenska idrottsstjärnor sedan 1979.
– Det är helt galet faktiskt, det är svårt att sätta ord på den position som jag är i nu. Jag är tacksam, säger Duplantis till TT.
– Hade du frågat mig för sex år sedan om jag skulle vara där jag är i dag hade jag inte kunnat ana det. Jag har alltid trott att jag kan bli den bästa stavhopparen i världen, men jag hade inte en aning om vad det skulle innebära att vara det.
"Det suger"
Han får priset för att i februari ha satt världsrekord två gånger om. Efter inomhussäsongen slogs alla planer och målsättningar för året i kras på grund av coronapandemin. Efter tre månaders karantän i föräldrahemmet i Lafayette i Louisiana kunde 20-åringen åka till Sverige och Uppsala för att inleda utomhussäsongen med träning och lite tävlande.
I stället för att vara i Japan för de sista förberedelserna inför OS, befinner sig svensk-amerikanen nu på Öland.
– Det suger, jag hade älskat att tävla där nu. Jag hade en bra chans att göra något bra där, men varför ska jag inte vara lika bra nästa år som jag är nu?, säger han om OS som skjutits upp till nästa år.
Inför prisutdelningen hade Duplantis spelat golf med prins Daniel. Golf var något som Duplantis började med i våras.
– Efter att jag slog världsrekord och coronapandemin kom var det skönt att komma bort från allt. Så jag och mina vänner började spela lite hemma i Louisiana. Sedan har jag fortsatt här i Uppsala. Det är skönt att bara fokusera på nästa slag. Det är härligt att lära sig något nytt och försöka utvecklas, säger han.
Mamma tränare i sommar
Det har hittills blivit tre stavhoppstävlingar i sommar för "Mondo", som högst 5,94 på Ullevi i Göteborg. Nu dröjer det till den 14 augusti och den internationella galan i Monaco. Därefter blir det ytterligare sju tävlingar på en dryg månad.
– Just nu är jag inte redo för tävlande, men kommer att vara förberedd när tiden är inne. Jag har drygt tre veckor på mig och då kommer jag att vara förberedd, säger Duplantis som efter träningsledigheten under dagarna på Öland åker tillbaka till Uppsala för att inleda uppladdningen för den korta men intensiva tävlingssäsongen.
Hemma i USA är det pappa Greg som är hans tränare. Under sommaren i Sverige är det mamma Helena som sköter träningsupplägget och följer med på tävlingarna, tillsammans med lillasyster Johanna. Någon annan svensk tränare vill han inte ha.
– Hon (Helena) tog mig till världsrekordet, så jag har inget att klaga på.