Stjärnan Daniel Ståhl har oftast haft rampljuset riktat mot sig.
I skuggan har Simon Pettersson kämpat med se sig själv som en jämbördig diskuskastare.
– Jag tänkte att jag inte hade den kvalitet som krävdes. Jag har alltid drömt om att vara på de stora tävlingarna och tävla mot de bästa i världen men jag aldrig sett mig som en utav dem, säger han.
Vände 2020
TT: När förstod du att du också kunde vinna?
– 2020, coronaåret. Det var inte så många som var ute och tävlade då men Gudzius (Andrius, Litauen) var med och jag lyckades slå honom några gånger. I slutet av året märkte jag att jag hade slagit alla en gång. Då tänkte jag lite: "Har jag slagit dem en gång kan jag slå dem på ett mästerskap också".
Det var precis vad som hände i Tokyo-OS.
Pettersson hamnade visserligen bakom guldmedaljören Ståhl men han knep silvret framför bland andra Lukas Weisshaidinger, Österrike, Matthew Denny, Australien, och Kristjan Ceh, Slovenien.
OS-silvret blev därmed ytterligare en signal på att han kan vara med och slåss om medaljerna i stora mästerskap.
Framgångens baksida?
Press utifrån.
Men nu för tiden är förväntningar något han välkomnar med öppna armar.
– Jag tror det hjälper mig på ett vis, att folk runt omkring mig tror på det, frågar mig om det än att det i stället är tyst och inte händer så mycket, säger han.
"Älskar det"
Efter säsongsbästa 68,11 meter i kvalet är rampljuset inför VM-finalen i Eugene, natten till onsdag, något mer riktat mot Pettersson än mot Ståhl.
Uppmärksamheten betyder förvisso ingenting för Simon Pettersson.
Men han älskar att var på ett mästerskap, i en final – och tror nu för tiden på medalj.
– Jag älskar det här, det är mycket det här man håller på för, att få komma till de här tävlingarna och få känna på stämningen. Det är så himla kul när amerikanerna vinner häckloppen och alla bara jublar. Man får mycket energi av det, säger han.
– Det kommer nerver, det hör till och jag tror att det bara är bra. Det känns som att jag kan använda det till min fördel, få den där extra taggningen.
Rättad version: I en tidigare version fanns en flekatighet. Rätt är att Simon Pettersson tog silver i Tokyo.