Strax innan upploppet på inne-VM i Belgrad träffades Andreas Kramer av Noah Kibets armbåge.

Svensken blev störd och slutade femma.

Kenyanen kämpade sig hela vägen fram till prispallen och tog silver.

Smällar ingår i loppet

Just det loppet är glömt, säger Kramer när han står i sommarsolen utanför VM-byn. Men löparen vet om att det inte är sista gången som han kommer att få smälla under 800-meterslopp.

Och kanske framför allt i VM-loppen, som inleds med kval natten till torsdag.

– Det är just det som är 800 meter. Det är lite kul med det men också jobbigt ibland, säger han.

– Jag vet att man måste vara tuff i sådana här sammanhang. Jag hoppas kunna undvika stökiga situationer. Får jag ett fritt lopp vet jag att jag kommer springa bra.

Kramer vet också vilka han i så fall måste undvika.

– Det är ingen som jag kan "namedroppa" här men vissa har man någon decimeter till för att inte springa in i.

Oklar gräns bland regler

Själv är han inte "så ful", säger han, men han tvekar inte heller att trycka till någon om det gynnar löpvägen fram mot VM-finalen och slutligen medaljerna.

– Det ingår lite närkontakt i 800, sedan går den någon gräns som är lite oklar. Det finns domare som sitter och dömer hit och dit. Ibland är det regler som går ens väg, ibland inte. Det är svårt att säga vad som är rätt eller vad som är fel.

Andreas Kramer är dock inte i USA för att dela ut smällar. Han har tagit sig hela vägen över Atlanten för att vara med i kampen om medaljerna.

Med en känsla av att vara i form, erfarenheter från tidigare stora mästerskap samt internationella stora galor är det en självsäker men också en realistisk löpare som ger sig ut på jakt på Hayward Field.

– Det har tidigare gått bra i mästerskap, det har gått sämre och jag vet båda känslorna. Jag vill gå härifrån och känna att jag har gjort mitt. Jag siktar på finalen men det är tajt med alla löpare i år, säger han.