Ispåsar, handdukar indränkta med isvatten, hålla sig stilla och i skuggan för att inte ödsla energi. Det är taktiken när det drar ihop sig till kval på Olympiastadion söndagen den 1 augusti.
Väderprognosen varslar om att efter nästa veckas regn – det kan falla väldiga mängder – väntas solens strålar skina över den 27-åriga längdhoppsstjärnan. Något som borde tolkas positivt. Men inte av Sagnia. Hon gillar inte att träna eller tävla i stark värme.
– Jag försöker hålla mig mentalt stark när jag verkligen känner av att kroppen blir slö. Jag måste vara fokuserad och jag brukar hälla vatten på mig och hålla mig i skuggan.
Drömma får man
Lyckas hon hålla sig kall och får till hoppen – då ska det bli final. Och väl där, varför inte medalj?
– Jag tror absolut att det kan bli medalj. Så länge jag går in och ger hundra procent kan de hundra procenten utvecklas till någonting som vi alla drömmer om, men det är så mycket som ska sitta och det är ett kval att ta sig igenom först.
Sagnia, på plats på förlägret i Fukuoka sedan torsdags kväll, varken vågade eller ville tänka på OS så sent som i våras.
En flisa i menisken plockades bort i mitten av maj. Först för tre veckor sedan inleddes utomhussäsongen.
– När beskedet kom att jag skulle operera menisken hade jag inga tankar på OS utan kände bara att jag ville bli så bra som möjligt. Jag ville bli hundra procent igen innan jag ställde mig på ansatsbanan.
– Där känner jag att jag är just nu. Jag har inte känt av något, men jag har missat viktiga veckor av träning. Vi försöker ta igen det och göra det bästa av situationen. Jag känner mig i bra form. Nu gäller det att finslipa,
Slutat att kramas
I de här olympiska spelen toppas den mentala anspänningen av oron för att bli smittad av coronaviruset.
– Alla tankar har gått åt viruset, alla tester vi fått göra. Det innebär en stress, du är väldigt rädd för att få corona. Man är alltid på sin vakt och kan inte slappna av helt.
Sagnia införde egna restriktioner för en tid sedan.
– Alla jag umgås med har jag sagt till att de inte får umgås med andra innan jag åker till OS. Sedan får de göra som de vill. Det har varit otroligt viktigt för mig att kunna lita på min omgivning.
– Själv har jag blivit en "anti-människa", tagit min bil överallt och kramas inte. Jag är rätt stolt över mig själv för jag gillar att kramas. All kraft de senaste veckorna har gått åt till att inte bli testad positivt, säger Khaddi Sagnia.