Till stafettens sista skytte var Sebastian Samuelsson i kapp Sturla Holm Lægreid.
23-åringens taktik var sedan given: skjut först.
– Jag försökte vara snabb i drillen; av med bössan, i med magasinet och allting, så att jag kunde skjuta först och sätta lite press, säger han.
– Jag gjorde det väldigt bra. Tyvärr bommade jag sista skottet, det kändes surt. Jag är snabbt i med ett extra skott och sätter det, men då förstår jag att det blir tufft om jag ska kunna ta honom.
"Piggare och piggare"
Norrmannen ledde då med fem sekunder, men när Samuelsson gav sig i väg bestämde han sig för att "inte ge upp" och att "köra allt jag har hela spurtvarvet".
– När jag märkte att jag kom närmare och närmare blev jag bara piggare och piggare, säger han.
TT: Blev du verkligen piggare?
– Man tänker inte så mycket att man är trött i alla fall, säger Samuelsson och skrattar.
– Det är mer tunnelseende.
TT: Hur lyckades du sedan gå förbi?
– Jag tror att alla som inte tävlade i dag stod i sista backen och skrek, de skrek att jag skulle ta honom och allting. Det var ett perfekt läge där man själv kände att det inte går, att han hade för stor lucka och att det bara var upploppet kvar.
– Men de fick mig verkligen att kräma ur det sista och när jag väl är jämsides med honom kände jag att det skulle gå.
"Rolig seger"
TT: Och sedan var du snabbt förbi...
– Jag fick mycket positivt när jag kom upp jämsides medan han kände sig som den svagare. Det var en riktigt rolig seger.
Perssons och Samuelssons seger i världscuptävlingen i tjeckiska Nove Mesto satte punkt för en fin svensk stafettdag.
Tidigare under söndagen hade Elvira Öberg, Anna Magnusson, Jesper Nelin och Martin Ponsiluoma klättrat från 19:e plats efter första skyttet till att vara tredje lag över mållinjen.
Två prestationer som genomfördes utan några coacher, då hela landslagsledningen sattes i karantän efter tränaren Mattias Nilssons positiva covid-19-test. I stället fick delar av landslagstruppen ta på sig ansvaret.
– De gjorde det jättebra ute i spåren, de hejade fram oss och jag är evigt tacksam för att de ställde upp. Det visar att att vi är ett lag, säger Linn Persson.
Sebastian Samuelsson:
– På något sätt är det lätt att vara ett bra lag när man har framgång och allt flyter på men det är när man får sådana här motgångar eller att det blir lite kämpigt som man verkligen visar vilket lag man är. Det är jag stolt över, att vi lyckades lösa båda stafetterna bra.