Ovädret störde uppladdningen.

Sedan kom solen och då bjöd de svenska världsstjärnorna i diskus på riktigt bra prestationer.

Världsettan Daniel Ståhl, med 70,25 meter som bäst den här säsongen, vann på 68,10 – ännu ett världsresultat.

– 68 meter är bra. De fem andra kasten är dåliga men jag är hyfsat nöjd, säger Ståhl.

Han känner sig ”brutalt stark”, ”mentalt starkare än någonsin” – men kämpar med att få tekniken på plats.

– Jag blir för ivrig och börjar ta i. Jag vill så mycket, säger han.

I avsaknad av publik på läktarna hjälpte diskuskastarna varandra med hejandet.

Det gav resultat.

På vägen ut från arenan lade Ståhl armen om sin träningskamrat Simon Pettersson. Han var minst lika glad för kollegans skull som för sin egen.

– Vi sporrar varandra. 66,90 i vindstilla är riktigt bra. Jag är stolt över Simon, säger Ståhl.

Tagit stort steg

Känner du flåset i nacken?

– Ja, han kommer. Det är jag förberedd på. Men jag tar hellre stryk av en träningspolare än av någon annan.

Pettersson medger att han är sugen på att besegra Ståhl igen – han har gjort det en gång tidigare – men skrattar mest åt utsikterna.

– Det är bara en tidsfråga innan han kastar riktigt långt och då blir svårt att slå honom, säger han.

Den 26-årige Hässelbykastaren har en bit kvar till Ståhl men har lyft sin nivå avsevärt till den här säsongen. Med tanke på vindförhållandena räknar han insatsen i Karlstad som den bästa i karriären.

Han noterade både det näst längsta och det tredje längsta (66,80) kastet i tävlingen.

– Jag är jättenöjd. Jag har tagit ett stort steg, säger han.

Drömmer om OS-medalj

Petterssons utvecklingskurva pekar brant uppåt och ser det inte som en nackdel att OS är uppskjutet till nästa säsong.

– För min del är det bara positivt. Jag får ett år till på mig att träna.

I Tokyo siktar han på medalj – i alla fall i drömmarna.

– Drömma kan man alltid göra och det är ju medaljer man tävlar om, säger han.