Det kryllar av stora vinnarskallar i det europeiska laget och på måndagen var Madelene Sagström en av golfspelarna som visade allra mest mental styrka.
Solheim Cup hade ju inte varit en särskilt rolig historia för hennes del inför singlarna. Det började med tårarna i lördags efter att Sagström blivit tvivelaktigt bortdömd och sedan hånad av hemmapubliken på vägen mot det som slutade i en knapp förlust. Och därefter följde en ny förlust efter små marginaler på söndagen.
Storspelade
Men Sagström ville inte lämna Inverness Club utan att ha spelat in några poäng till laget. Tre raka birdies på hål åtta, nio och tio var början på vändningen mot Ally Ewing, som till slut besegrades på det 16:e hålet.
– Det kändes riktigt bra, en riktig revansch. Jag spelade jättebra i dag, ganska felfritt, säger Sagström till TT.
Hennes poäng var värd massor. Sagström fick förtroendet att spela i den andra singeln och bidrog till en bra start för det europeiska laget på sista dagens spel.
Till slut fick 28-åringen, som debuterade i bortaförlusten för fyra år sedan, fira sin första Solheim Cup-triumf i karriären efter att Europa hållit undan och vunnit med 15–13.
– Känslan att få vara med i ett lag och göra det här tillsammans är helt fantastisk, säger Sagström.
Hon tackade kapten Catriona Matthew för stödet som gjorde att Sagström kunde gå ut och prestera golf av absolut toppklass när allt skulle avgöras.
– Det har varit coolt att få spela för en så fantastisk kapten. Att jag fick gå ut och slå första slaget på söndagen betydde mycket för mig, det var starkt av Catriona att låta mig göra det efter incidenten i lördags och det gav mig nog bara ännu mer självförtroende.
"Sjukt häftigt"
Överlag var Sagström väldigt stolt och nöjd över hur hon hanterade pressen under tävlingsdagarna i Ohio.
– Jag har känt mig så annorlunda nu jämfört med förra gången, då jag var jättenervös. Nu har jag känt mig mycket lugnare och det handlar nog mycket om erfarenhet, säger hon.
Efter att tusentals amerikaner försökt bära fram USA under veckan njöt Sagström av lugnet som infann sig ute på banan när Europa hade säkrat segern, lagets blott andra någonsin på amerikansk mark.
– Det är tufft att spela när de skriker hela tiden. Men nu är det tyst, och det känns jäkligt bra. Sjukt häftigt att vi vann.