När Sverige oväntat tog VM-silver i Egypten tidigare år fick spelarna aldrig möjlighet att sätta sig ner tillsammans och smälta vad de hade åstadkommit. Sent på finalkvällen lyfte planet mot Frankfurt innan spelarna skingrades till sina proffsklubbar.
– Det var ju inte kul såklart. Vi var iväg en månad och krigade ihop. Vi blev verkligen en tajt grupp och att då bara åka direkt till flygplatsen och säga: "hej då, vi ses". Det är ju fruktansvärt, säger vänstersexan Hampus Wanne.
Wanne och mittnian Jim Gottfridsson – som båda kom med i VM:s allstar-lag – åkte i princip direkt till Belarus med sitt klubblag Flensburg för en Champions League-match.
– Vi hade två resdagar och en träning. Man hade ju självklart velat ha minst en kväll ihop, men med tanke på det här året är det inte mycket som förvånar en, säger Wanne.
Vill inte klaga
De senaste åren har det varit en stor debatt i handbollsvärlden att de främsta spelarna utsätts för ett i princip omänskligt spelschema. För toppspelarna är det ständigt tuffa matcher i proffsligan och Champions League – sedan hålls antingen ett VM eller EM i januari varje år. Dessutom ska landslagen kvala in till mästerskapen och var fjärde år väntar ett sommar-OS.
– Det är ju ingen hemlighet att det inte är hållbart. Det är lag med bredaste trupper – vare sig det är i ligan, Champions League eller ett landslag – som har en klar fördel, säger Wanne.
Den 27-årige göteborgaren vill dock inte klaga under rådande coronapandemi.
– Det är många som inte ens kan gå till sitt jobb och vissa har fått stänga ner sina verksamheter. Jag har lite svårt att egentligen gnälla på att man är trött. Det är som det är. All elitverksamhet hade lika gärna kunnat bli inställd.
Han betonar även att kampanjen för en förändring endast har några år på nacken och att en förändring kan ta tid.
– Men om man hade levt i en drömvärld hade väl spelschemat kunnat vara lite sjystare mot oss som spelar väldigt mycket matcher.
"Aldrig varit med om"
Den drömvärlden är ännu inte på plats och det blir tydligt i helgen när Sverige ska OS-kvala i Berlin mot Tyskland, Algeriet och Slovenien.
Precis som till OS 2008, 2012 och 2016 avgörs kvalet med tre matcher på tre dagar – ovanligt till och med för en Bundesligaspelare som Hampus Wanne.
– Jag har aldrig varit med om tre matcher på rad, säger den svenska landslagsstjärnan.
TT: Med distans – hur ser du på att det blev ett på förhand oväntat VM-silver?
– Det är ju helt omöjligt för en elitidrottare att vara nöjd med ett silver. Det går inte, säger han och fortsätter:
– Hade vi vunnit mot Danmark i finalen hade den här truppen blivit oförglömlig med tanke på förutsättningarna innan, med alla debutanter och allt vad det var. Det kommer alltid sitta som en flis i handen på något sätt.
Samtidigt värmer det att det rådde handbollsfeber hemma i Sverige under mästerskapet – även om det var svårt för spelarna att riktigt förstå det i stunden när man levde i en VM- och coronabubbla i Kairo.
– Vi fick höra att det är nästan rekordmånga små barn som ansöker om att få spela handboll i Sverige. Om man ser det på det sättet måste vi ha gjort en stor påverkan på svensk handboll, så det är så klart skitpositivt.