Skatt kan slopas – idrotten sparar 45 miljoner

Regeringen vill slopa reklamskatten från den 1 januari 2022. För svensk idrott betyder det en besparing på 45 miljoner kronor.
–Det är hög tid att vi tar det här steget, säger kultur- och idrottsminister Amanda Lind (MP).

En damallsvensk match tidigare i år mellan Rosengård och Örebro. Arkivbild.

En damallsvensk match tidigare i år mellan Rosengård och Örebro. Arkivbild.

Foto: Johan Nilsson/TT

Idrott2021-08-31 14:54

Förslaget att slopa reklamskatten kommer att finnas med i regeringens budgetproposition för 2022.

– Jag tycker det är viktigt att vi nu tar det här steget – det är något vi har jobbat för en tid, säger kultur- och idrottsminister Amanda Lind till TT.

"Idrotten orättvist hårt drabbad"

Skatten – som till exempel gäller upplåtande av annonsplatser på exempelvis matchtröjor, skyltar vid idrottsplatser och medlemstidningar – har i synnerhet påverkat svenskt idrotts- och föreningsliv, menar hon.

Lind kallar den omodern och orättvis.

– Den här reklamskatten har drabbat föreningslivet, särskilt idrotten, orättvist hårt och därför är det glädjande för förenings-Sverige att den nu föreslås tas bort.

Beskedet kommer i en tid då svensk idrott har det tufft ekonomiskt på grund av coronapandemin. Enligt Amanda Lind är det dock inte anledningen till att man nu föreslår att slopa skatten.

– Men det är klart att det är ett viktigt besked just nu när idrottsrörelsen har varit, och är, hårt pressad. Ungefär 1 600 idrottsföreningar betalar cirka 45 miljoner kronor i reklamskatt per år. Det här är pengar som nu i stället kan gå till idrott för barn och unga, säger hon.

Välkomnas av RF

Riksidrottsförbundet (RF) ser positivt på beskedet.

– Vi och många andra har länge kämpat för det här, säger RF:s ordförande Björn Eriksson.

Han anser att det kommer att få en positiv effekt för föreningarna runtom i landet. Men hur stor den blir kan variera.

– Det finns absolut inga förlorare på det här, men det finns säkerligen ett antal vinnare – av administrativa och/eller ekonomiska skäl skulle jag säga, säger Björn Eriksson.

Reklamskatten har länge varit omtvistad i Sverige. Redan 2002 meddelade riksdagen att skatten kommer att tas bort på sikt. Den har därefter sänkts och justerats i omgångar.

Fakta: Reklamskatten

Skatten var från början en så kallad annonsskatt för dagstidningar och instiftades 1972 för att finansiera ett ökat produktionsbidrag till pressen. Så småningom utökades skatten till att omfatta andra tryckta publikationer än dagstidningar.

Reklamskatten är i dag en punktskatt. Nivåerna på reklamskatten var tidigare 4 procent för dagstidningar och 11 procent för övriga publikationer, till exempel fack- och populärpress, gratistidningar och kataloger, men även olika typer av utomhusreklam, däribland på arenor och matchställ.

Från 2006 är skattesatsen 3 procent för dagspress och från och med 2007 gäller samma skattesats för gratistidningar och övriga publikationer.

Redan 1997 föreslog en utredning att reklamskatten skulle avskaffas och regeringar har sedan dess ämnat ta bort skatten.

Källa: Tidningsutgivarna

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!