Diagnosen har inget namn men Per ”Pliggen” Andersson kallar det för en form av utbrändhet.

– Det handlar inte bara om medicin utan också näringsfysiologi, beteendevetande, träning och psykologi, säger han.

Pliggen bekräftar två kända fall:

+ Ingvild Flugstad Østberg, norsk skidstjärna som inte får träna normalt eller tävla för att hon inte uppfyller landslagets hälsokrav. Hon gjorde inte ett enda lopp förra säsongen.

+ Frida Karlsson, svensk skidstjärna som i mitten av augusti drog ner på träningen för att hon kände sig överbelastad och sliten. Redan i december 2019 fick hon ta en timeout eftersom hon inte uppfyllde landslagets hälsokrav.

– Detta är vår största utmaning inom uthållighetssidan. Främst bland tjejer. Det finns killar som råkat ut för problematiken, men vi ser att det är vanligare hos tjejer. Tyvärr finns i dag inget bra svar på varför det ser ut så, säger Andersson som är läkare hos Sveriges olympiska kommitté (SOK) och svenska längdlandslaget.

Tystnadskultur

Andra idrottsledare TT talat med bekräftar att det är ett utbrett problem och att mörkertalet kan vara stort.

Enligt Per Andersson drabbar det idrottare som tränar på gränsen för vad kroppen klarar samtidigt som de, av olika skäl, inte äter tillräckligt och slarvar med återhämtningen.

Resultatet blir att formen dippar.

– Det finns en tystnadskultur kring det här problemet, vilket är förödande. Det handlar om väldigt svåra samtal med individer som är i riskzonen eller har gått över gränsen. Det gäller att bena ut grundproblemet om man ska närma sig denna diskussion.

Per ”Pliggen” Andersson har ett grundläggande råd till tränare i uthållighetsidrotter:

– Varje ökning av träningsdosen innebär en ökad risk för att detta ska ske och då måste man vara extra observant. I planeringen måste det också finnas utrymme för att individen kan bli sjuk eller skadad. Det är viktigt med tålamod.

"Försöker ha uppsikt"

Han fortsätter:

– Det finns exempel på vilja att öka träningen för fort och laborera med vikten. Alltså, att sänka vikten för mycket och för snabbt. Vi ska inte hymla om att vikten är av betydelse för prestationen. Viktproblemet är inte bara inom idrotten utan i samhället i stort och vi är en del av samhället.

TT: Har ni extra bevakning på idrottare som kan vara i riskzonen?

– Vi försöker ha uppsikt över allihopa, men det finns enstaka individer som vi har ett extra öga på. Det behöver inte betyda att de har en diagnos.

TT: Finns dessa individer inom längdskidsporten?

– Det vill jag inte svara på. Men jag kan säga att vi har ett kontrollsystem för landslagsåkarna på längdsidan. Det är kontinuerliga hälsokontroller där vi tittar på ett antal medicinska parametrar som vi följer över tid. En sådan del är att vi exempelvis tittar på deras kroppssammansättning.

Pessimistisk Bjørgen

Norska skidlegenden Marit Bjørgen är pessimistisk när det gäller att hitta en generell lösning. Till TT säger hon:

– Det är en utmaning inom toppidrotten. Jag tror inte vi blir kvitt detta för alltid utan får leva med det.

Bjørgen ger råd till talanger som är i början av karriären och riskerar att få sådana här problem:

– Här gäller det att ha tålamod och verkligen lyssna på kroppen.

"Jättesvårt problem"

Tidigare landslagsåkaren Mia Karlsson är mamma och manager till Frida Karlsson och mångårig skidledare i Sollefteå.

– Det är ett jättesvårt problem, men det går att lösa. Det handlar om att avdramatisera och ge rätt information. Här gäller det att gå igenom den tresidiga triangeln från lågstadiet som handlar om träna, äta och sova, säger hon.

Karlsson berättar hur man i Sollefteå har fikastunder efter varje träning. Det har Frida Karlsson och landslagskollegan Ebba Andersson vuxit upp med.

– Det gör vi inte bara för att för att det är mysigt, utan för att lära ut till ungdomarna att när man har tränat så fyller man på, säger Karlsson.