Ygeman försvarar kritiserat coronastöd

Statens miljardstöd till idrotten under coronapandemin har kritiserats för att vara ojämlikt fördelat. Idrottsminister Anders Ygeman (S) tycker dock inte att stödet skulle ha utformats annorlunda.
–Det skulle betyda att några blev rika på pandemin, medan andra gick i konkurs, säger han.

Tomma läktare på Tele2 arena under en allsvensk fotbollsmatch 2020. Arkivbild.

Tomma läktare på Tele2 arena under en allsvensk fotbollsmatch 2020. Arkivbild.

Foto: Naina Helén Jåma/TT

Idrott2022-04-21 17:14

Enligt en färsk rapport från Centrum för idrottsforskning (Cif) fick fotbollen och ishockeyn – i synnerhet herreliten – en stor majoritet av de totalt 3,5 miljarder kronor som staten delade ut i stimulansstöd under 2020 och 2021 då coronapandemin omöjliggjorde publik på idrottsevenemang. Till exempel fick fotbollsallsvenska Malmö FF 58,7 miljoner kronor i statligt stöd under hela pandemin.

Cif skriver i rapporten, som lämnades över till regeringen på torsdagen, att "stödets utformning ledde till en ojämlik fördelning".

Anders Ygeman, Integrations- och migrationsminister med ansvar för idrottsfrågor, försvarar dock utformningen då det till syvende och sist handlade om att kompensera intäktsbortfallen för inställda evenemang och utebliven publik.

"Har ju andra stöd"

– Hade man inte infört den här sortens stöd hade vi sett stora elitserieklubbar gå i konkurs och kanske även stora fotbollsföreningar och andra föreningar, då man är beroende av de intäkterna man får från de evenemangen som inte gick att genomföra, säger han till TT.

TT: 66 procent av det totala beloppet gick till Ishockeyförbundet och Fotbollförbundet. Ser du problem i att skillnaderna blev så stora?

– Det gör jag egentligen inte. Vi har ju andra stöd som vi ger till idrotten för att öka jämställdheten och få fler att idrotta. Där får väldigt många idrotter, och väldigt många mindre idrotter, pengar.

Han fortsätter:

– I det här fallet drabbades vi av en pandemi som gjorde att ett antal idrottsevenemang, som annars hade hållits, var tvungna att ställas in. Just det här stödet handlade om att kompensera bortfallet från det – då kan man ju inte ge stora pengar till de som inte haft intäktsbortfall. Det skulle betyda att några blev rika på pandemin, medan andra gick i konkurs på grund av pandemin.

Belyser andra problem

Anders Ygeman, som hade utformat stödet likadant om svensk idrott ställdes inför en liknande situation igen, tycker inte att coronastödet som sådant är ett problem. Däremot belyser det de problem som finns inom idrotten.

– Det här visar på behovet att göra stora insatser för jämställdheten och integrationen inom idrotten. Vi vill så klart att damfotbollen ska ha så stora intäktsströmmar från publik som herrarna har, liksom till exempel damfäktning och parasport, säger han.

Så kompenserades förbunden under pandemin

+ Ishockeyförbundet: Cirka 557 miljoner kronor, 36 procent av totalbeloppet

+ Fotbollförbundet: 461 miljoner, 30 procent

+ Friidrottsförbundet: 260 miljoner, 17 procent

+ Handbollsförbundet: 99 miljoner, 6 procent

+ Bilsportförbundet: 35 miljoner, 2 procent

+ Cykelförbundet: 33 miljoner, 2 procent

+ Innebandyförbundet: 32 miljoner, 2 procent

+ Basketbollförbundet: 31 miljoner, 2 procent

+ Orienteringsförbundet: 29 miljoner, 2 procent

+ Skidförbundet: 21 miljoner, 1 procent

Avser perioden april 2020–2021.

Källa: Riksidrottsförbundet, Centrum för idrottsforskning

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!