Med mängder av matcher och mål i Superligan – och säkert fler i sig – är det nu färdigspelat för Marcus Johansson. Den huvudsakliga anledningen är familjesituationen. Hans två söner, nyss fyllda ett och snart tre år gamla, i kombination med en sambo som återgår till arbetet efter mammaledighet, förhindrar vidare satsning på högsta nivå.
– Det är dags för mig att betala tillbaka till familjen, som offrat mycket tid åt min innebandykarriär.
– Innebandysäsongen är lång numera. Går du långt i ett slutspel är det mer eller mindre 11 månader om året. Tiden räcker inte till helt enkelt.
Han aviserade sitt beslut på tisdagen – och redan har klubbar från lägre divisioner hört sig för om hans tjänster.
– Jag sa till dem att det är ingen idé att ens sätta oss ner och diskutera just nu. Jag ser fram emot en sommar utan en försäsong för första gången på länge.
För två år sedan trappade Johansson ner med spel i division 1, för Nyköpingslaget Onyx. Då var motiveringen liknande den han nu ger.
Finns det möjlighet att det blir något liknande kommande säsong?
– Det tror jag inte. Onyx presenterade en spännande sportslig utmaning som gick att kombinera med mitt vardagliga liv.
– När det gick så jäkla bra som det gjorde i Onyx kände jag att jag hade så mycket mer att ge, att jag borde spelat längre i Linköping. Och vi hittade en bra lösning där jag jobbade 75 procent samtidigt som sambon var mammaledig den gångna säsongen. Men nu går inte det längre och då får jag prioritera om helt enkelt. Jag känner mig ganska nöjd.
Vad smäller högst i din karriär?
– Att spela inför ett fullsatt Globen är svårslaget. Jag var där 2002 när Sverige slog Tyskland i EM–finalen i handboll. Att spela en SM–final där själv 13 år senare var fantastiskt, även att vi förlorade.
– Den säsongen vi gick upp i SSL med Linköping var också grym. Att säkra avancemanget inför en fullsatt hemmahall på långfredagen var otroligt.
Sammanlagt har Marcus Johansson gjort 161 mål och 63 assist i den Svenska Superligan.