Ulf laddar för match

"Hela hallen, hela hallen...".
Så brukar det låta när Ulf Johansson, 30, försöker få igång hemmapubliken på Vimmerbys innebandymatcher.
Ofta lyckas han med sin föresats. Om än bara för en kort stund.
På lördag lär han nog höras mer än vanligt - och det kan behövas.
Matchen mot Engelholm är en av de viktigaste som Vimmerbys herrlag spelat de senaste åren. Vinner VIBK innebär det nytt kontrakt i division I. Blir det förlust väntar ett ovisst kvalspel.

Innebandy och hockey
- Jag försöker bidra med vad jag kan och förhoppningsvis kan man få killarna att höja sig lite om publiken hejar fram dem.
Ulf Johansson är inte bara inofficiell hejarklacksledare i klubben, han sitter också med i styrelsen som kassör.
Han brinner inte bara för innebandyn, utan i allra högsta grad även för hockeyn i stan.
- Det är lika roligt med båda idrotterna. Från början var det ju hockeyn som gällde för hela slanten.
Han minns de första gångerna han gjorde sin röst hörd på läktaren:
- Det var 17 år sen. Vi tyckte det var lite dåligt tryck på Vimmerbys hockeymatcher och vi bildade en klack. Jag kommer ihåg att bland annat Christian Helgesson och Fredric Jaensson (båda framgångsrika hockeyspelare) var med.
Fortfarande lever han sig till fullo in i VH:s matcher:
- Det var lite dåligt från min sida några år, men nu har jag börjat skrika igen - och det är kul. De har gjort en väldigt bra säsong och jag tror de lyckas bra i kvalet.

Fastnade direkt
1992 blev han innebandyfrälst.
- Det var väl så att man såg lite över axeln på innebandyn de första åren. Sen började jag gå på matcherna när Vimmerby gick upp i elitserien och fastnade direkt. Det är en snabb sport och det händer saker hela tiden. Och VIBK har haft många skickliga spelare under åren.
Han berättar vidare att han bara missat ett fåtal matcher de senaste tio åren och han följer även med på bortamatcherna när han har möjlighet.

Har du lirat själv?
- Nej, nej. Den enda idrott jag egentligen utövat är fotboll, på mellanstadiet. Jag är nog bäst vid sidan av, säger han och skiner upp i ett stort leende.
De senaste månaderna har inte varit någon rolig tid för eldsjälen Ulf Johansson. Vimmerby har i stort sett bara förlorat:
- Man kan väl kalla säsongen som upp som en sol, ned som en pannkaka. De började ju serien jättebra, men det var likadant förra våren. Då gick det inte alls bra.
Vad är din förklaring till att det har gått så knackigt den senaste tiden?
- Den enda förklaring jag har är att nyckelspelare som Niclas Nilsson och Johan Astbrant drabbats av skador. Det är inte lätt för unga killar som Linus Isaksson och Stefan Johansson att ersätta dem.

Firar med dans?
Ulf Johansson är optimist inför drabbningen mot Engelholm:
- Jag tror på seger, 8-7. Det brukar ju alltid bli mycket mål när Vimmerby spelar.
Hur förbereder du dig?
- Det är inget speciellt. Det enda är väl egentligen att jag ska vara frisk i halsen så att jag skrika ordentligt. Jag har faktiskt haft lite ont i veckan, men det berodde på att jag skrek lite för mycket förra helgen.
Redan nu pirrar det så smått i magen på honom...
- Man tänker på matchen ganska ofta och visst är jag nervös, och värre lär det väl bli.
Vinner Vimmerby mot Engelholm blir det nog ett dansant firande för honom på kvällen. Dans är nämligen hans stora intresse vid sidan av idrotten.
- Barbados och Black Jack är mina favoritband.
Kanske tar han i så fall även ton och sjunger med i några låtar på dansgolvet.
Om nu halsen håller för ytterligare påfrestningar.