Jo, det har Alftberg rätt i. Å andra sidan talar resultatet sitt tydliga språk, 1–5. Tittar vi till den första perioden så speglade visserligen 0–1-underläget inte alls det spelmässiga på isen. Ett mer logiskt resultat då hade snarare varit det motsatta.
– Jag tycker vi startade jättebra och hade många vassa lägen att göra mål på. Tyvärr vill det sig inte. Vi får lite för enkla mål mot oss och har inte studsen på vår sida, som vid deras första mål. Det är lite typiskt, säger Alftberg.
Sen har vi då det här med mittperioderna. Det är inte Vimmerbys vassaste gren – och har generellt inte varit på länge förutom mot AIK för en tid sedan. Återigen åkte de på ett tidigt mål i baken i andra och uppförsbacken blev betydligt brantare.
0–2 blev 0–3 innan perioden var över. Lite symptomatiskt i det läge VH befinner sig i just nu prickade Kevin Israelsson stolpen precis innan Södertäljes tredje mål.
Vad sa ni till varandra inför den sista perioden?
– Nämen, att det bara var ut och köra. Vi har vänt såna underlägen förr. Jag tycker att vi försöker, men samtidigt är Södertälje ett lag med fart och mycket individuell skicklighet.
I spel 5 mot 3 kom det definitiva avgörandet när SSK pangade in 0–4.
Ni drog på er flera till synes onödiga utvisningar. Vad tycker du om det?
– Vi blir hårt straffade. Det gäller att vi håller vårt fokus oavsett vad det står i matcherna.
Känslan är att det skiljer mycket mellan lagen hur man tar sig in framför motståndarkassen Hur ser du på det?
– Det kan stämma. Vi kommer lite väl mycket på utsida. Vi måste försöka gå hårdare på mål, vara mer jobbiga och skapa mer trafik framför mål, säger William Alftberg som ändå var förhållandevis optimistisk trots elva raka förluster.
– Det känns som att vi är på rätt väg. Jag tycker att vi jobbar hårdare nu i matcherna och att vi har fått mer energi på slutet. Jag tycker också att vi fått bort många av de där enkla bjudningarna.