3–0 blev 3–4 efter förlängning mot Finland i söndags – i premiären mot Lettland blev klara 3–0 till slut skakiga 3–2.

Faktum är att Tre Kronors facit i tre tredjeperioder så här långt är 1–6.

Räknar man de första 40 minuterna i de tre gruppspelsmatcherna är facit 9–1.

– Någon har väl sagt att 3–0 är det svåraste att leda med, men det gäller att fortsätta spela. Det spelar ingen roll om motståndarna gör ett eller två mål. Det gäller att ta tag i pucken och flytta spelet framåt. Inte hamna på hälarna, som vi kanske har gjort lite, säger han.

Effektiviteten i numerärt underläge måste också skärpas till. Sverige är sist i den statistiken med låga 60 procents effektivitet och fyra insläppta mål på tio boxplay. Det var så kollapsen mot Finland inleddes med två insläppta mål.

– Det måste vi förbättra. Gör vi det i en kvartsfinal blir det svårt att vinna matchen. Men vi har spelarna, kvalitén och spelidén för att kunna fixa det, säger Folin om spelmomentet där han själv är involverad.

Älskar kampen

Christian Folins stora styrkor ligger just i det defensiva och inte minst det fysiska spelet. Så en kvartsfinal mot Kanada smakar mumma.

– Absolut, det trivs vår grupp bra med och framför allt gör jag det. Det är kul att möta såna lag när man vet att det blir kamp från första nedsläpp. Det var samma mot Finland, säger Folin som spelade tio säsonger i Nordamerika och nästan 250 NHL-matcher med Minnesota, Los Angeles, Philadelphia och Montreal.

– Jag har ganska bra koll på de flesta av deras spelare och deras karriärer. Det kommer att bli tufft, det är ett bra lag på liten rink så det gäller att få en bra start. Jag tycker vi ska bygga vidare på det spelet vi har haft. De två första perioderna mot Finland och en bra bit in i tredje var väldigt, väldigt bra, säger han.

Vill ha fler guld

Folin flyttade hem inför förra säsongen, tog SM-guld med Växjö och flyttade sedan vidare hem till Frölunda. Landslagsdebuten kom först i november och nu gör han sitt första mästerskap med Tre Kronor – 31 år gammal.

– Det är jätteroligt. Det trodde man inte när man vände hem förra året att det skulle bli först SM-guld, landslagsdebut och sedan direkt till OS. Det är väl ett bevis på att aldrig ge upp och fortsätta kriga på, säger han och fortsätter:

– Bara för att man inte spelar i landslaget när man är 20 så betyder inte det att man inte kan spela OS när man är 31. Det är en otrolig resa och man kan säga att Christians resa fortsätter, säger han.

TT: Och hur vill du att den slutar?

– Det ska sluta med ett OS-guld och sedan ett VM-guld också, då är jag klar sedan, säger han och ler brett.