Vimmerby tog som väntat ett tidigt grepp om matchen. VH var storfavorit, inte minst med tanke på vad som hände i det förra mötet. Då vann Vimmerby med hela 9–1. Tabelläget talade också sitt tydliga språk, precis som motivationsfaktorn. "Tigrarna" jagade tredjeplatsen och en möjlig plats i playoff 2, medan Hanhals egentligen inte hade mer än äran att spela för. Oavsett resultat skulle laget sluta på nionde plats i Allettan.
– Vi kom ut bra i matchen och var bättre än Hanhals, sa Horsky.
Det kändes bara som en tidsfråga innan Vimmerby skulle spräcka målnollan och överlista Hanhals-målvakten Scott Hector. Efter ett par bra lägen var det så dags. Finske backen Sebastian Kauppila stod för en stark prestation, då han lurade sin motståndare, ryckte sig loss och utnyttjade Hampus Harlestams fina passning på bästa sätt. 1–0 via stolpen.
Nu var det läge för fler VH-mål... eller?
Men, nä. Kungsbackalaget stack emellan och kvitterade överraskande i slutet av den första perioden via styrning av Filip Roos.
Det var knappast rättvist med 1–1 när vi summerade den första perioden. Skottstatistiken slutade 15–3 till Vimmerby, vilket säger det mesta om styrkeförhållandet på isen.
– Vi skulle ha avgjort matchen redan efter första perioden. Vi hade jättemånga bra chanser, menade VH-tränaren.
Ett Hanhals, utan flera av sina bästa spelare, fick tydlig energi av sitt 1-1-mål och kom ut som ett helt annat lag i mittperioden.
– De höjde sig. Hanhals är ett farligt lag att möta. De har många duktiga skridskoåkare och är bra när de vänder spelet, fortsätter Phil Horsky.
Hemmalaget jämnade ut puckinnehavet och kändes hela tiden farligt i sitt kontringsspel. Och visst, det var ingen kraftig ögonbrynshöjdare när förre VH-spelaren David Stenbacka utnyttade en snabb omställning och från nära håll stötte in 2–1.
VH gick ner sig kraftigt spelmässigt i den andra perioden. Laget saknade skärpa, hade ingen fart i spelet, slog många felpass och tog ofta fel beslut. Närkampsspel existerade nästan inte.
Men... kvitteringen skulle komma. Saku Salminen gjorde sitt fjärde mål i sin femte match i VH-dressen. Med hög fart skrinnade han in i Hanhals zon och placerade snyggt in 2–2 i nättaket.
Det här var en helt öppen historia inför den sista perioden. Det kunde sluta precis hur som helst. Hanhals var ytterst nära att ta ledningen på nytt i inledningen av perioden och fick också chans i numerärt överläge. Då slog VH till. I en snabbt iscensatt kontring hittade Måns Carlsson in till Sebastian Åkesson med en backhand. På något sätt letade sig sedan pucken in i mål. 2–3.
Nu, då? Nu skulle väl ändå VH rycka ifrån? Nej. I matchminut 48 kom istället 3–3!
Detta samtidigt som främste konkurrenten om en plats i playoff 2, Tranås, var på väg att äta ifatt 0–3-underläget mot Huddinge. Och jo, så blev det. Tranås vände på steken i sin match och vann efter straffar. Då spelade det ingen roll hur det gick för VH. Till råga på allt blev det förlust, med 5–4 efter att Filip Roos avgjort i förlängningen. Vimmerbys 4–4-mål var för övrigt en delikatess, där Saku Salminen var sist på pucken.
Horsky var såklart inte nöjd efteråt.
Vad var det som inte var bra?
– Vi saknar den rätta skärpan. Vi hade många två-mot-ett-lägen, där vi inte gjorde mål. Vi var heller inte tillräckligt snabba i våra defensiva omställningar. Vi måste också bli mycket mer effektiva.
För VH väntar nu playoff 1, där valen görs torsdag förmiddag.